Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hedemora kn, HEDEMORA PRÄSTGÅRD 2:1 HEDEMORA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Medeltida socken. Garpenberg utbruten senast 1579, Norns bruksförsamling utbruten omkring 1640, men åter införlivad 1961, Hedemora landsförsamling utbruten omkring 1700, men åter införlivad 1961. Enligt obekräftad tradition (Olaus Schult 1667) skall i socken funnits ett träkapell på Capellbacken, Nibbleåsen. Även den befintliga stenkyrkan inrymmer dock betydande medeltida partier.

Den murade kyrkan har en oregelbunden planform bestående av ett asymmetriskt treskeppigt långhus med ett smalare, tresidigt avslutat kor, sakristia i norr och torn i väster. De äldsta delarna av Hedemora kyrka uppfördes omkring 1300. En föregångare till den nuvarande sakristian fanns på norra sidan. I anslutning till sakristian tillbyggdes Sankta Annas kor i norr, samt i söder Sankta Catarinas kor. Dessa tillbyggnader, som bör ha tillkommit under medeltiden, gav kyrkan en korsformad struktur. Västtornet tillkom under tidigt 1500-tal. Det norra sidoskeppet började uppföras 1672 (det norra sidokapellet raserades), men färdigställdes i sin helhet först 1707. Vapenhuset och det södra sidokapellet inlemmades 1680 i det då tillkomna södra sidoskeppets mursträckningar. Den befintliga sakristian tillkom 1684-87. Det utbyggda och tresidigt avslutade koret tillkom slutligen 1724-31.

Exteriört är kyrkan en putsad stenkyrka med brutet sadeltak. Den höga tornspiran ersattes 1773 med en lanternin ritad av Carl Hårleman. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Den enskeppiga salkyrkan välvdes i tre travéer på 1400 talet, de två östligaste är s.k. gubbvalv. Medeltidskyrkans valv var enligt uppgift invändigt bemålade med figurativa scener, bestående av "Trollpackor och annat slikt". Vid en restaurering 1886 påträffades fragment av dessa målningar, bl. a. med Marias trolovning och bebådelse samt en knäböjande riddare. Även de under 1600- och 1700-talen tillkomna byggnadskropparna har troligen samtida valv. Vid restaureringen 1967 68 inbyggdes ekonomiutrymmen under läktaren, efter förslag av arkitekt Jörgen Fåk.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.