Stäng fönster Härjedalen kn, FLOR 9:16 KVISTABÄCKENS FLOTTLED
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Vattendraget Kvistabäcken - Panjabäcken ingår i Enåns flottled, som totalt är ca fem mil lång. Kvistabäckens flottled korsar gränsen mellan Ytterhogdals socken i Jämtlands län och Ramsjö socken i Gävleborgs län och utgörs av en ca fem kilometer lång sträcka. Till byggnadsminnet inom Jämtlands län hör ett litet stycke av Norra Kvarntjärnen, en del av Panjabäcken samt ett område kring spardammen Härnalampi. Kvisabäckens flottled omfattar i sin helhet sex dammar: Norra Kvarntjärnsdammen, Södra Kvarntjärnsdammen, Kristoffersdammen, Dalbydammen, Tyskdammen och Sundströmsdammen. Till systemet hör tre spardammar: Härnalampi, Paskalampi och Hökmyrtjärnen. Den norrländska sågverksindustrin utvecklades explosionsartat under andra hälften av 1800-talet. Minsta lilla bäck kunde utnyttjas för att flotta timmer från avverkningsplatserna till sågverken. Kvistabäckens flottled byggdes ut första gången 1877-78, troligen av Marma Sågverks AB. Anläggningarna utgjordes av sju regleringsdammar och två flottningsrännor byggda av trä. Den ena rännan var 800 meter lång och den andra 1100 meter. Mot slutet av 1800-talet skedde ett förfall av flottleden och den övergick i flottningsföreningens ägo. På begäran av Marma Sågverks AB hölls 1905 syn, då flottledens dåliga skick konstaterades. Under de närmst följande åren genomfördes en grundlig upprustning, då bl.a. en del av flottningsleden skoddes med kilade stenblock. Kvistabäckens timmerrännor är antingen skodda med kilad sten eller med snedställda ca meterlånga timmerstockar. Botten är klädd med två på varandra korsande lager av timmerstockar. Längs med Kvistabäckens vattendrag fanns tidigare flera skogskojor, som beboddes av flottarna under den hektiska flottningssäsongen. Idag finns tre, delvis återuppbyggda, kojor kvar längs flottningsleden. Dammanläggningar finns bevarade i relativt gott skick i alla sex dammarna. Av spardammarna är det bara Härnalampi som är förhållandevis välbevarad. De befintliga lämningarna i och längs Kvistabäckens flottled härrör från 1900-talets början. Flottningen upphörde troligen 1935, men flottleden avlystes inte förrän 1963. Den har sedan restaurerats under både 1970- och 90- talen. På senare år har en intressegrupp bildats, som anordnar vissa arrangemang kring flottningsleden. Den del av Kvistabäckens flottled som flyter genom Jämtlands län och ingår i byggnadsminnet ligger på mark som ägs av skogsbolaget Korsnäs AB. Ur byggnadsminnesförklaringen 1999 |
