Stäng fönster Uddevalla kn, KRUMMEDIKE 33 M.FL. UDDEVALLA KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Uddevalla stad ligger i den medeltida Bäve socken, där kyrkan, kallad S:t Mikaels kyrka, fanns kvar fram till 1500-talets slut. Platsen för den var på sydsidan om Bäveån, dvs centralt i staden. Uddevalla som stad är belagd från 1400-talets slut, och stadskyrkan, kallad S:t Anna, låg snett emot sockenkyrkan, tvärs över Bäveån på dess norra sida. Landsförsamlingen Bäve fanns kvar även efter det att kyrkan försvann, men dess betydelse minskade successivt, och den införlivades i Uddevalla 1945. Som en följd av stadens tillväxt under 1950-60-70-tal nybildades Bäve församling 1974. FÖRSAMLING 1995: UDDEVALLA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 5152, år 1900: 10884, år 1995: 30908 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Bohusläns regemente utbruten 1919, men åter införlivad 1927. Bäve införlivad 1945, men åter utbruten 1974. LÄGE OCH OMGIVNING - Staden Uddevalla grundades under 1400-talet men flyttades till sitt nuvarande läge någon gång under 1500-talet. Det är osäkert om någon kyrka funnits vid Kasenabbe, där det första Uddevalla låg. Enligt en stark tradition skall en kyrka ha funnits ovanför de båda fälten Lilla och Stora Oddevall, och vid järnvägsbygge under 1900-talets början framkom en "bildsten", vilken senare inmurades i järnvägsbron över Brattåsbäcken. Den befintliga kyrkan ligger naturskönt och centralt i staden, vid en böj av Bäveån, öster om Kungstorget. Den första prästgården skall, enligt biskop Jens visitationsbok, ha legat mellan platsen för den befintliga kyrkan och ån, nordväst om Kvarnberget. 1737 inköptes den nuvarande prästgårdstomten vid Lilla Hedvigsgatan. En komministerbostad vid Stora Nygatan 1 tillkom 1921. Till kyrkomiljön hör idag pastorsexpeditionen, i öster, och i sydost Sankt Mikaelsgården - församlingshem och kontor. På det s.k. Klocktornsberget norr om kyrkan återfinns ett fristående klocktorn. Efter stadsbranden 1806 förbjöds begravningar kring kyrkan och de Östra och Norra kyrkogårdarna anlades. I församlingen finns även den separata begravningsplatsen Ramneröd, invigd 1898. Uddevalla ligger i mellersta delen av Bohuslän. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka, av okänd utformning, helgad åt Sankta Anna. Riven 1630. II: Ny träkyrka uppförd 1633. Bränd av svenskarna 1644. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan har korsformad plan med halvrunt korparti i öster samt sakristia i vinkeln mellan norra korsarmen och korpartiet samt i öster ett utbyggt pannrum. Korskyrkan uppfördes 1656. Kyrkan föröddes i stadsbranden 1806, men sannolikt återstår ännu betydande partier i väster. Det befintliga, långsträckta korpartiet härrör emellertid från ombyggnaden 1810-14, efter ritningar av arkitekt Gustaf af Sillén, då också den nyklassicistiska västportiken tillkom. Sakristian är en senare tillbyggnad i vinkeln mellan koret och norra korsarmen. Ytterligare en sen tillbyggnad har förlagts till östpartiet. Här inrymdes kyrkans pannrum, nu förråd. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är ett välbevarat exempel på nyklassisk arkitektur. Huvudingången vid en fritrappa i väster uppvisar en klassisk portik av sandsten med kolonner och halvpilastrar under en trekantsgavel med lunettfönster. Även korsarmarna har trekantsgavlar med ingångar. Korpartiet är långt utdraget mot öster och har halvrund avslutning. Högmurarnas fönster är dels höga och rundbågiga, dels cirkelformiga. Kyrkorummet täcks av sadeltak. En bred, profilerad list löper under takfoten kring hela byggnaden. Interiören täcks av tunnvalv. En profilerad list markerar övergången mot högmurarna. Altaruppsatsen är en gåva från 1842 och samkomponerad med altaret. Altartavlan utgörs av en oljemålning av Fredrik Westin. Dess arkitektoniskt konstruerade inramning är liksom altarbordet ett verk av Friedrich Rambach efter ritningar av Theodor Lundh. Predikstolen snidades 1832, ljudtaket 1938. Bänkinredningen från 1937 är öppen. Tre ursprungliga läktare finns, orgelläktaren i väster och en i vardera korsarmen. Ett fristående klocktorn från 1751. Det har fyrkantig plan och tak med karnisform. Tornet skadades vid stadsbranden 1806 och sattes i stånd 1833. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
