Stäng fönster Motala kn, INNERSTADEN 1:93 MOTALA RUNDRADIOSTATION
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
År 1926 fick Telegrafstyrelsen anslag från riksdagen för att uppföra en rundradiostation med en långvågssändare i Mellansverige. De sökte efter en central plats och valet föll på Motala. Motiveringen var bland annat närheten till Motala Verkstad och kraftförsörjningen från Motala ström samt tillgång till bra kommunikationer. Den nya radiostationen uppfördes på mark tillhörande gården Bondebacka, ett kronohemman som redan tillhörde staten. Stationen gestaltades av arkitekt Carl Åkerblad (1886 - 1953) som även ritat stationen i Grimeton två år tidigare. Ingenjörsbyrån Kruger i Stockholm stod för den tekniska kompetensen. stationsbyggnaden utformades med ett uppskjutande mittparti som inrymde en luftig hall för sändaren. Den västra delen av hallbyggnaden inrymde entré, kontor och utrymmen för personalen. I de lägre sidopartierna fanns maskinsal åt söder och en verkstadsdel åt norr. Det norra sidopartiet hade även en övervåning för kontor. Under hela stationshuset fanns en källarvåning. Stationshuset utformades så att en framtida tillbyggnad skulle vara möjlig utan att byggnaden skulle förlora sin ursprungliga monumentala karaktär och symmetri. Anläggningen försågs med en långvågssändare på 30 kW av märket Marconi, en av de kraftigaste i Europa och den första rikssändaren i Sverige. Två 120m höga master, tillverkade av Motala Verkstad, monterades upp. Stora krav ställdes på järnets kvalitet och förankringen i mark. Masterna bar upp den 140 meter långa trumantennen och sändningarna började innan stationsbyggnaden var helt klar. Till anläggningen hörde också antennhus och kylvattendamm. Radioprogrammen kom från Stockholm och sändes via Motala med anropet "Stockholm - Motala". Motalastationen kallades för "vår andra stämma i världen". Den första stämman lär ha varit Grimeton utanför Varberg. Den förutsedda tillbyggnaden av stationsbyggnaden skedde 1934. Stationen byggdes till mot öster med en ny sändarsal och rum på sidorna om denna. Den nya byggnadsvolymen placerades rakt över den ursprungliga kyldammen, vilken ersattes av ett kyltorn. Carl Åkerblad ritade även tillbyggnaden och den nya fasaden återskapades som en kopia av den ursprungliga fasaden. I den nya sändarsalen inrymdes en kraftigare sändare, en Marconi på 150 kW. Under slutet av 1930-talet sändes även kortvåg från Motala, med program för utlandssvenskar. För detta syfte installerades riktantenner för Nord -och Sydamerika. Andra världskriget innebar förändringar för radiostationen. En underjordisk sändarbunker uppfördes, sannolikt 1939. Den utrustades som reservstation utifall att anläggningen ovan jord skulle bombas eller på annat sätt slås ut. I reservstationen placerades delar från den gamla 30kW-sändaren. Under andra världskriget anlades även skyttevärn och en skjutbana i anslutning till stationen. Där kunde de anställda vid stationen öva sig i skytte och man tränade även försvarsteknik. Under kriget bevakades radiostationen dygnet runt. Vakter positionerades för att övervaka såväl det geografiska området kring masterna som själva sändarsalen och reservstationen. Vaktposten för området var placerad vid grindarna i ett splitterskydd av järn och i tornen på första balkongen fanns plåtvärn, varifrån man skulle beskjuta eventuella angripare. Under 1950-talet försågs Motalastationen även med en TV-sändare och 1962 installerades en FM-sändare. Strax därefter upphörde kortvågssändningarna från Motala. Fram till slutet av 1960-talet hängde antennen kvar mellan masterna, men monterades därefter ned på grund av problem med åsknedslag. Det finns en nytillverkad kopia av antennen, men denna har aldrig satts upp. 1976 blev stationen i Bondebacka Sveriges Rundradiomuseum för både sändare och mottagare med anknytning till Luxors tillverkning av radioapparater. Den 30 november 1991 lades Motala LV-sändning ner. En återinvigning av rundradiomuseet skedde 1997 efter att utställningen förnyats. År 2007 flyttades Teracom sin verksamhet från Motala rundradiostation till Ervasteby. |