Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vingåker kn, ÖSTERÅKERS KYRKA 1:1 ÖSTERÅKERS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÖSTERÅKER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1235, år 1900: 1733, år 1995: 858

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger sydvästligast i Mälarbygden. Kyrkan ligger i utkanten av tätorten vänd mot odlingsmarken som söder om kyrkan sluttar ned mot Gärsån. Klockargård, sockenmagasin och skola finns intill kyrkan. Kyrkomiljön ingår i Österåkersbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka av sten bestående av ett rektangulärt långhus, ett smalare tresidigt avslutat kor och en sakristia i norr. Ursprungligen fanns här en romansk kyrka bestående av långhus och smalare kor (grundmurar påträffade vid restaureringarna 1931 och 1984-85) och västtorn. Korets utformning i öster är inte känd. Sannolikt under 1300-talet fick kyrkan formen av en salkyrka genom att ett nytt korparti byggdes. En sakristia uppfördes i norr. Under 1400-talets senare hälft förhöjdes tornet med en våning. Översta våningen var av tegel och hade blinderingar. Kyrkan utvidgades 1663 med sin dubbla bredd mot söder. De medeltida valven bibehölls och kompletterades med nya i söder varvid kyrkan blev tvåskeppig. Året därpå byggdes ett vapenhus i trä vid tornets södra sida. Ett gravvalv blev uppfört i öster 1682, ovanför vilket det 1699 inrättades ett femsidigt gravkor som samtidigt kom att tjäna som kyrkans högkor. Vid okänd tidpunkt revs vapenhuset och södra väggen byggdes ut mot väster så att hörnet mellan torn och västgavel blev utfyllt. Själva kyrkorummet förlängdes mot väster 1786 genom att tornet revs. Samtidigt byggdes en ny sakristia i två våningar.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset är täckt av ett mansardtak medan koret har en huv med lanternin. Ingång i väster genom en klassicistisk skärmfasad krönt av en balustrad. Kyrkorummet som är täckt av ett tunnvalv präglas åter, som resultat av en restaurering 1931 under ledning av Ove Leijonhufvud, av ombyggnaden från sent 1700-tal. Vid restaureringen framkom rester av kalkmålningar från omkring 1600. Orgelläktaren tillkom 1852. Vid en restaurering 1984-85 byggdes utrymmet under läktaren in. Ett förgyllt kors i altaruppsatsen är utfört 1788 av Petrus Strand efter ritning av Tobias Sergel. Predikstolen av Andreas Heysig är från 1700. Ett stort antal målade porträtt finns i kyrkan. En ny madonnaskulptur invigdes på nyårsafton 2000, den är placerad vid norra väggen i hörnet mot koret.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.