Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mora kn, OXBERG 244:1 OXBERGS KAPELL

 Anlaggning - Historik

Historik
Byarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första ”bönehuset” på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes ”bönehuset” fyra till fem gånger om året av präster från Mora. Gudstjänsterna utökades till antalet på 1790-talet, när ”böne-huset” på invånarnas begäran upphöjdes till kapell. Numera är byggnaden ett känt riktmärke på Vasaloppets sträcka och byn är dessutom startplatsen för många andra skidtävlingar.

Den första etappen i kyrkobyggnadens uppförande bestod av ett bönehus, en enkel timrad byggnad som uppfördes på 1720-talet av Oxbergs och Gopshus byamän. Den rektangulära byggnaden under sadeltak med ofodrade timmerväggar liknade byns boningshus. Det dröjde sedan till 1790-talet innan byggnaden genomgick en upprustning och gavs en kyrkligare ka-raktär i samband instiftandet av kapellförsamlingen. I samband med detta flyttades bygg-naden något från sitt ursprungliga läge, den fick ny grund och förhöjdes med några stockvarv. Byggnadskroppen tillbyggdes också med en sakristia mot norr, rödfärgades och fick en takryt-tare för sin klocka. Invändigt uppfördes en läktare. Någon gång efter 1850 tillfördes tornet som i sin överdel skilde sig från nuvarande. Det fick då endast ett enkelt tälttak med låg vin-kel. Koret tillkom 1875-76, då också byggnaden reveterades med puts ut- och invändigt.