Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, VÅTHULT 4:1 VÅTHULTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Våthults kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. I 1829
års inventering skrivs att kyrkogården är rymlig och har en kyrkogårdsmur
av sten med två stigluckor. Några gravvårdar omnämns
specifikt, i övrigt ”saknas icke en mängd smärre uppresta stenar af
1 – 2 alnars högd dels med inhuggne, dels med upphöjde, dels målade
Namnchiff er, födelse- och dödsår m.m” samt ett mindre antal
smideskors. 1894 utvidgades kyrkogården åt huvudsakligen norr
och i viss mån åt väster. I väster uppfördes en ny kyrkogårdsmur
medan de övriga endast lades om. Upp till kyrkogården anlades
en trappa. Kring kyrkogården planterades en trädkrans av alm och
lönn. Vid detta tillfälle torde stigluckorna ha rivits. Kring 1900 blev
det alltmer vanligt med ligusteromgärdade och i viss mån steninramade
grusgravar, vilket gav kyrkogården en ny karaktär. 1931
– 32 utvidgades kyrkogården ytterligare åt norr i enlighet med ett
förslag av gillesträdgårdsmästaren Edvin Samuelsson, Jönköpings
läns hushållningssällskap. Till murar i väster och öster togs den
gamla norra kyrkogårdsmuren. De lönnar som växte längs denna
togs ned. Som gräns i norr planterades en häck. För att få rätt nivå
på utvidgningen fick fyllnadsarbeten utföras, bl.a. avjämnades de
ovårdade gravkullarna på gamla kyrkogården och jord från detta
användes. Utvidgningen planerades med två enkelgravskvarter inra-
made av grusgångar och längs norra och södra sidan var sin rad av
häckinramade familjegravar. Gravstenarna tilläts ej överstiga 130 cm
på familjegravar och 1 meter på enkelgravar, detta för att ej ”förfula
helhetsintrycket”. På gamla kyrkogården togs äldre gravvårdar om
hand och fi ck en ny placering längs kyrkogårdsmuren i öster och
söder. 1969 skedde en utvidgning åt söder efter ett förslag framtaget
av kyrkorådet i samråd med Riksantikvarieämbetet. Under
1900-talets senare del har grusbäddar och inhägnader avlägsnats
från många äldre gravar. 1998 konserverades en söndersprucken
sandstensvård från 1901 med marmortavla. Konservator var Julio
Amorim, Petro Conser AB Stenkonservering, Göteborg.