Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, BANKEKINDS KYRKOJORD 1:1 BANKEKINDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Kyrkogården har sedan medeltid vuxit fram runt den medeltida kyrkan. På storskifteskartan
över Svinstad från 1788 finns en tydlig avgränsning kring kyrkan, material i bogårdsmuren är
oklart. Kyrkogården sträcker sig främst söder om kyrkan. På häradskartan från 1868-77 har
kyrkogården liknande form och utbredning. På häradsekonomiska kartan omges kyrkogården
även av en trädkrans. Kyrkogårdens nuvarande utsträckning är tillsynes lika den utbredning
som visas på storskifteskartan från 1788, alltså kan man anta att kyrkogården inte utvidgats
något sedan dess. Storskifteskartan markerar även en byggnad i kyrkogårdens sydöstra hörn.
Enligt Linköpings stifts inventering av bogårdsmurar 2002-2003, omgärdas den oregelbundna
kyrkogården av en kallmurad stödmur utom den sydöstra mursträckan där det finns en
cementfogad mur, som troligen är medeltida. Ingångar finns i sydöst och i norr, i sydöst står
murade putsade grindstolpar med en dubbelgrind i smidesjärn, enligt uppgift tillverkad 1797.
Den norra grinden är från 1930-talet, av stål men i likartat utförande som grinden i sydöst.
Grindstolparna är släthuggna granitstolpar med avfasat krön.
Äldre fotografier och kartor visar att Bankekinds kyrkogård tidigare omgärdats av en kraftig
trädkrans, idag finns endast ett fåtal träd kvar. Kyrkogården har tidigare haft en mängd
grusgravar omgärdade med stenram. Spår efter detta kan man se på många gravvårdar genom
hur gravvårdarnas baser är utformade. Grusgravarna togs enligt uppgift bort under 1980-talet.

Ringmuren av gråsten i kallmur uppfördes 1831. Porten och grindarna i öster tillkom 1797. År
1716 gick det åt 24 tunnor kalk till den dåvarande ringmurens reparation, den bör således ha
varit murad och putsad. Att den var täckt med trä, framgår av en längd från 1625 rörande
underhållningsskyldigheten av huvarna på kyrkogårdsmuren.