Stäng fönster Vetlanda kn, KORSBERGA 2:2 KORSBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Korsberga kyrkogård har medeltida ursprung, men hur gammalt är osäkert. Den första kända kyrkan är från 1300-talet och låg i omedelbar närhet till Korsberga Klockaregård, det vill säga söder om nuvarande kyrka. Denna kyrka brann ner 1598 och återuppbyggdes med en gång på samma plats. När man på 1800-talet uppförde en ny kyrka gjordes detta strax norr om den äldre som fortsatte att användas fram tills att den nya stod klar. Den nya kyrkan stod färdig 1857 och då revs även den gamla kyrkan. Kyrkogården har i samband med det enligt uppgift utvidgats mot norr och väster. Den södra delen framför kyrkan torde i så fall motsvara den ursprungliga utbredningen fram till 1850-talet. Att kyrkan placerades i otraditionell riktning med koret i norr beror på anpassning till omgivningarna och var egentligen inte så ovanligt under denna tid. Konstigare är däremot att uppgiften att den gamla kyrkan legat på en plats söder om den nuvarande, då det naturligaste borde ha varit höjden där den står idag, eller platsen öster om den, kvarter A. Den består huvudsakligen av berggrund. På ett fotografi från 1862 ser man att man inte planterat några träd på kyrkogården, men att två kryptallar i alla fall förekommer. Utanför bilden bör finnas några av de idag väldiga ekar som idag står i kyrkans närhet. På bilden syns även att kvarteren mellan kyrkan och kyrkogårdens grindar i söder kantas av en oregelbunden och icke kantklippt gång. Intrycket av ”ovårdad” plats är troligen typiskt för hur de flesta kyrkogårdar såg ut vid 1800-talet smitt. 1922 invigdes en del av kyrkogården för patienter på S:t Sigfrids sjukhus’ familjevårdskoloni i Korsberga. Var de begravdes är osäkert idag, men enligt muntlig uppgift lär de ha begravts på östra sidan närmast landsvägen i höjd med kyrkan. Ett annat alternativ är platsen nordväst om kyrkans kor, nedanför sluttningen där man på en karta från 1957 ser utmärkt 52 ensamgravar utan närmare förklaring. Dessa är idag helt översådda med gräs. I slutet av 1950-talet utvidgar man kyrkogården igen, nu också mot norr. Det är ett symmetriskt område som präglas av gräsmattor med rygghäckar av spirea och ölandstok. Gångarna lades med kalkstensplattor. Redan inför denna utvidgning beskrivs kyrkogården som att den domineras av gravstenar på gräs, med några få undantag. Det är annars under 1950-talet som de kyrkogårdar flesta förändras till stora sammanhängande gräsmattor där man lägger igen de flesta grusbäddar framför gravarna. Utvidgningen ritas av kyrkogårdsföreståndaren Ragnar Ekstedt i Växjö. I samband med utvidgningen uppför man även ett bårhus vid västra kyrkogårdsmuren. För att få det att smälta in i miljön låter man det inte överstiga kyrkogårdsmuren i höjd och bygger det med ingång från utsidan. |
