Stäng fönster Mönsterås kn, ÅBY 1:96 FLISERYDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Fliseryds sockens äldsta kyrkogård låg i anslutning till den kyrka som brann 1811. Efter branden inleddes arbetet med att bygga upp en ny kyrka och den första frågan man hade att ta ställning till var var kyrkan skulle placeras. Fliseryds gård låg långt västerut i socknen och gjorde att de flesta sockenborna hade en lång väg till kyrkan. Till slut kom man fram till beslutet att placera kyrkan i Östra Åby där den idag ligger. Denna plats var vid tiden för uppförandet av kyrkan en by men skulle så småningom utvecklas till en centralort för bygden. Kyrkogården fick naturligtvis också flyttas för att ligga i anslutning till kyrkan. Marken där den gamla kyrkogården låg såldes 1852 till ryttmästare J. G. Nordenankar som ägde Fliseryds gård. Området omfattade 30 3/10 kappland. Villkoret för köpet var att marken inte fick användas för åkerbruk eller bete och skulle vara väl inhägnat i 50 år från 1818 räknat. Marken skänktes på nytt till församlingen 1936 av dåvarande ägaren till Fliseryds gård godsägare C.G.A.V. Nordenankar. Gåvan åtföljdes av en penningdonation som tillsammans med eventuell avkastning från marken ska användas dels för att sköta familjen Nordenankars gravplats samt dels för verksamheter, inköp och dylikt inom församlingen som inte täcks av skattemedel. Idag är platsen utmärkt med en minnessten och en klockstapel. På platsen hålls friluftsgudstjänster under sommaren. Den nya kyrkogården anlades söder om kyrkan med landsvägen emellan. Marken till kyrkogården skänktes av hemmansägaren Karl Hemming. Området måste ha varit sankt för länge fanns ett ordstäv i Fliseryds socken som löd: Du kommer nog till Karl Hemmings mosse. År 1821 ska man ha planterat träd på kyrkogården. I detta arbete var trädgårdsmästaren på Fliseryds gård engagerad. Uppenbarligen hade endast ett mindre område ställts i ordning som kyrkogård. Man kan tänka sig att församlingen vid den här tiden var hårt ansträngd av kyrkobygget och den kyrkogård som anlades dimensionerades för att klara det akuta behovet. Redan 1833 görs den första utvidgningen av kyrkogården. Den ska enligt uppgift ha gjorts väster ut. Området invigdes av kontraktsprosten Pehr Dahlström. Ytterligare utvidgningar gjordes 1907 och 1916. År 1907 omgärdades de nya delarna av kyrkogården med stödmur och ett nytt område ställdes i ordning. Arbetet skedde under ledning av entreprenören Carl Oskar Carlsson. Samme man var inblandad i arbetena 1916 tillsammans med lantbrukaren Valfrid Karlsson från Åby. Det förefaller då som att man iordningställt mark som omgärdats redan 1907. Man har också påfört grus på gångarna. Båda utvidgningarna bör ha gjorts i väster men var gränserna för de olika utvidgningarna, inklusive 1833 års utvidgning, gick är inte känt. Det syns inte heller några spår av detta på kyrkogården idag. De äldsta gravvårdarna i kvarteren I och III är från 1916 vilket skulle kunna indikera att detta område var det som togs i bruk i samband med utvidgningen 1916. Kalmar läns museum saknar tyvärr äldre fotografier av Fliseryds kyrkogård. De äldsta bilderna är flygfotografier från 1935. Bilderna fokuserar på kyrkan varför endast de östra delarna av kyrkogården, främst kvarter II, syns. Kvarter II har vid den här tiden en tydlig struktur med köpegravar i väster, öster och norr. Dessa gravar är omgärdade och belagda med grus. Det samma verkar ha gällt för kvarter IV men i mindre omfattning. I båda dessa kvarter finns en större gräsyta utmed huvudgången. Här syns enstaka grusbelagda gravplatser. Troligen var även dessa köpegravar fast mindre till yta och utformning. Den östra delen av kvarter I skymtar också i bilden. Här finns tre rader med omgärdade och grusbelagda köpegravplatser i kvarterets östra kant. Resten av kvarteret användes som linjegravsområde. På bilderna syns inte det gravkor som byggdes av kapten Oscar Ahlgren. Gravkoret uppfördes i början av 1920-talet som gravplats för kapten Ahlgren och hans maka. Nästa flygfotografi är från 1947 och visar de östra delarna av kvarteren II och IV. Nu är det ett mycket strukturerat område som framträder på bilden. Den stora gräsytan som gav ett något oordnat intryck av kyrkogården på bilderna från 1935 är nu mindre och tydligt avgränsad av grusbelagda gångar. Flera av raderna med gravvårdar är ryggställda i tydliga rader och alla på bilden synliga gravplatser är belagd med grus och omgärdade. Två år efter att bilden togs inleddes arbete med att bygga ett gravkapell. Kapellet ritades av arkitekten S. A. Söderholm. På ett flygfotografi från 1957 syns hela kyrkogården, gravkapellet och gravkoret. Bilden visar att kvarter I och III varit ordnade på likartat sätt. I öster finns fyra rader av köpegravar och därefter följer linjegravsområdet. I kvarter III finns också en rad av köpegravar utmed huvudgången i nord-sydlig riktning. Gravplatserna på linjegravsområdet i kvarter I är överväxta av gräs medan området i kvarter III förefaller ha öppen jord. En del av området är ännu inte taget i bruk. Framför familjen Ahlgrens gravkor i kvarter IV är en öppen grusplan med planteringar. På bilden kan man se att arbetet med en ny kyrkogårdsutvidgning kommit en bit på vägen. Det nya området ligger söder om den gamla kyrkogården. Stödmuren som omger området i öster och söder har byggts liksom trappan som leder upp till området från gravkapellet. Kyrkogården ritades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby men justerades av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt. Förslaget omfattar också strikta direktiv för hur gravvårdar och gravplatser fick utformas. Inga grusbelagda eller omgärdade gravplatser tilläts och gravvårdarna skulle godkännas av kyrkorådet. Växtmaterialet skulle utgöras av rönnar samt tuja- och blommande häckar, företrädesvis Cotoneaster, mellan de ryggställda gravvårdarna. Gräsmattan gavs ett eget avsnitt. Den skulle sås in med 2,5 kg frö per 100 kvadratmeter. Blandningen skulle bestå av 50% rödsvingel, 25 % rajgräs, 20 % änsgröe och 5 % rödven. Dessutom skulle det i detta blandas i 30 gram frö av vitklöver. Området togs i bruk 1959. Under 1960-talet ska enligt uppgift ett större arbete med att lägga om kyrkogården ha påbörjats. På ett flygfoto från 1964 som visar de östra delarna av kyrkogården kan denna omläggning ännu inte ses. Omläggningen innebar att i stort sett samtliga gravplatser såddes in med gräs och de flesta omgärdningarna togs bort. Mellan de ryggställda raderna med gravvårdar ska höga häckar ha planterats. Arbetet pågick under flera år. Troligen var ambitionen att få den gamla och nya kyrkogården att smälta ihop till en enhet genom att ge den gamla kyrkogårdsdelen samma uttryck som den nya. Den senaste utvidgningen av Fliseryds kyrkogård gjordes 1984. Förslaget togs fram av Trädgård- och Markprojektering, Gunnar Karlsson AB. Utvidgningen omfattade 7705 kvadratmeter. Denna utvidgning gjordes väster om kyrkogården. I sydvästra delen av området anlades en minneslund som togs i bruk 1986. Två år senare gavs tillstånd till att bredda den östra porten. Detta är kyrkogårdens huvudentré. Eventuellt var det vid samma tidpunkt som grusgångarna på den äldsta kyrkogårdsdelen belades med asfalt. De häckar som planterades mellan gravraderna ska enligt uppgift ha varit höga tujahäckar. Dessa togs bort under 1990-talet och ersattes av arter som häckoxbär, måbär och ölandstok. |
