Stäng fönster Mörbylånga kn, RESMO KYRKA 1:1 RESMO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Resmo kyrka är belägen på västra landborgen intill Stora Alvaret, i en trakt rik på fornlämningar; bland dessa märks fyra ovanligt stora gånggrifter. Kyrkan består av ett långhus med smalare absidkor, sakristia i norr och torn i väster. Korets plan, liksom även sakristians, är något skev. Resmo är den bäst bevarade och kanske den äldsta av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna. De äldsta delarna - absidkoret, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1100-talets början eller förra hälft. Västtornet färdigställdes vid mitten av samma århundrade. Det östtorn, som omkring 1200 hade förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin. Kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in i kyrkorummet. Norra långhusportalen (vars inre är igenmurat), med gångöppningens nedåt divergerande sidor, har en form som i Sverige endast förekommer på Öland. Stora spetsbågiga och mindre rundbågiga fönster lyser upp det höga och smala kyrkorummet, som täcks av ett flackt trätunnvalv. Inredningen är huvudsakligen från 1700-talets slut. Resmo äger Ölands största svit av romanska målningar. Till de äldsta, från 1100-talets mitt, hör Majestas Domini - framställningen i absidens hjälmvalv. Målningarna inne i den höga triumfbågen och på triumfmurens västra sida hör till den något yngre, omfångsrikaste målningssviten tillkommen omkring 1200. kyrkan rymmer vidare kalkmålningar från 1200-talets mitt och 1500-talets slut. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 |
