Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, SKEPPSÅS 4:1 M.FL. SYA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
I P D Widegrens sockenbeskrivning från början av 1800-talet står det att kyrkans två
klockor hänger i en klockstapel på kyrkogården. I olika sockenbeskrivningar från 1760
och framåt nämns en runsten vid kyrkan. I A Ridderstads beskrivning från 1918 nämns
en rusten vid kyrkan, där den har blivit använd som grindstolpe. Det har, enligt
Ridderstad, blivit antaget att den motsvarande stolpen även har runor, vilka i så fall
blivit vända inåt.

Ett fotografi från 1932 visar området sydost om kyrkan som en ojämn gräsyta med två
gravstenar som står söder om kyrkan. Det är troligen två av de stenar som idag står
invid sakristian. Delar av dagens gräsområde verkar vara grusat eller sandat. Söder om
den södra grusgången och öster om gräsytan ligger häckomgärdade gravar.
Enligt en tidningsartikel från 1937 gjorde arkitekt Johannes Dahl från Tranås ett förslag
till utvidgning av kyrkogården. Runt kyrkogårdstomten skulle högstammiga träd
planteras av samma slag som finns på gamla kyrkogården. Innanför kantskoningarna
skulle större häckar planteras av hagtorn eller liguster. I kvartersgränserna tänkte man
plantera låga ligusterhäckar och i fonden till gångarna högväxande thuja eller något
liknande. ”Vid gången mellan gamla och nya kyrkogården vidgas öppningen i den
gamla skoningen och skoningen som upptager gångens lutning ned till nya området
omlägges på ett prydligt sätt.” I en något senare tidningsartikel samma år står det att
arbetslöshetskommittén i Sya socken anhåller hos A.K. om statsbidrag för att som
statskommunalt reservarbete utvidga kyrkogården. Det rör sig troligen om nuvarande kv
D, där gravläggningarna är från 1930-talet och framåt. Enligt en ritning av Johannes
Dahl från 1933 var avsikten att hela den nya delen skulle användas för allmänna gravar,
utom i det nordöstra hörnet, som reserverades för barngravar.
1947 upprättades ett förslag till kombinerad transformatorskiosk och likbod.
Ett flygfotografi från 1952 visar häckomgärdade gravar på den tidigare gräsytan öster
om kyrkan samt nordost om kyrkan.

År 1989 fick man Länsstyrelsens tillstånd att anlägga en minneslund.

År 1996 utfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för
vattenledning norr om kyrkan. Vid undersökningen påträffades rasmassor, troligen från
ombyggnadsarbetena på 1770-talet.