Stäng fönster Mörbylånga kn, ÅS KYRKA 1:1 ÅS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik En kyrkogård bör ha funnits i och med att den första kyrkan uppfördes på platsen. Men hur den sett ut vet vi inte. Den första uppgiften som vi träffat på vad det gäller Ås kyrkogård är år1746 då klockstapeln omtalas. Klockstapeln var dock sannolikt äldre. Den skall ha stått öster om kyrkan. År 1792 beslutade stämman att laga den gamla klockstapeln. Stapeln sägs ha varit i funktion till år 1820. En solvisare skänktes år 1779 av kommissarie Olivelöf till kyrkan. Var den finns idag är inte känt. I början av 1800-talet omgavs kyrkogården av en hög och skyddande kyrkogårdsmur, vilken hade en stiglucka i sydost. En teckning visar att muren också haft en välvd port ut mot söder. Kyrkogårdsmuren omlades omkring 1863, då stigluckan ersattes av grindar mellan stenstolpar. Ett materialhus byggdes i kyrkogårdens nordvästra hörn år 1807. Avbildningar som föreställer kyrkan och kyrkogårdsmuren visar på hur det kan ha sett ut före 1820. Då finns det endast en ingång i söder avbildad vilket skulle tyda på att kyrkogården efter 1820-talet har utvidgats åt öster. På ett par fotografier, sannolikt från 1900-talets början, visar en kyrkogård med vildvuxet högt gräs och ett fåtal låga små buskar. En del gravplatser verkar ha varit markerade med gravkullar, varav flera var beväxta med murgröna. Ett fåtal gravplatser har varit omgärdande med vackra gjutjärns- eller smidesstaket. En uppmätning finns av kyrkogården från 1939. Kyrkogården verkar efter denna tidpunkt ha utvidgats något åt öster. Vid Ivan Hylanders inventering 1949 fanns inga kända gravsättningar och inga gravvårdar i kyrkan, enligt dåvarande kyrkoherde P Ahlqvist. Kyrkogården omgärdades med en kyrkogårdsmur och en stiglucka. Runt om och på kyrkogården växte alm, lönn, ask och häckar av cypresser. Kyrkoherde Ahlqvist kände inte till att någon utvidgning av kyrkogården skulle ha skett. På kyrkogården fanns både enskilda och allmänna gravar, beskriver han vidare, men de var inte samlade i bysamfälligheter. Gravkullarna var avlånga och hade utslätade planer med jord eller sand. Vårdarna skulle vara låga och godkända av kyrkogårdsnämnden och de vanligaste materialen var granit eller kalksten. På gravvårdarna angavs enligt Ahlquist, utan närmare precision, persondata. En man vid namn Nils J Nilsson fotograferade kyrkan från sydost år 1957. Gravplatserna på kyrkogården omgavs då till största delen av låga häckar. Bänkar fanns utsatta på kyrkogården. Under 1960-talet påbörjades arbetet med att ta bort gravplatsomgärdningar, jämna ut gravkullar och så in hela kyrkogården med gräs. Detta var en typ av förändringar som flera av våra kyrkogårdar genomgått från 1950-talet och fram till idag. Förändringarna gjordes för att rationalisera skötseln i en tid när maskiner utvecklades och personalen på kyrkogårdarna minskade. Församlingen fick tillstånd, efter flera förenklingar av förslaget, år 1959 att bygga om materialboden på kyrkogården till bårhus. Tio år senare, år1992, gavs tillstånd till flera förändringar på kyrkogården. Den västra muren rätades upp och lades om där det behövdes. Man använde sig av befintlig sten. Ett träd vid västra muren och sju träd på den norra delen togs bort. Mot vägen planterades istället tre träd i befintliga luckor. Avskärmningar planerades med stenmur eller låga, täta, häckar runt vattenposter, soptunnor med mera. Detta genomfördes bara delvis och viss avskärmning finns. Solvisaren i kalksten som står strax söder om kyrkan renoverades år 1994 av kyrkovaktmästaren Christer Andersson. År 2000 fick församlingen tillstånd och låter anlägga en minneslund i den norra delen av kyrkogården. Minneslunden ritades av Brita Edman. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boströms, R, artikel i Ås- socknen vid Ölands sydspets, Ås Hembygdsförening, Nacka 1975 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter kyrkogårdsarbetare Simon Johnsen |
