Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY KALVSKINNET 3 KV KALVSKINNET 3

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET KALVSKINNET - Kvarteret Kalvskinnet är kilformat och placerat i den västra delen av Visby innerstad, angränsande till Strandgatan i öster, Birgers gränd i väster, samt till Packhusplan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Kalvskinnet Norderrotens första kvarter med tomterna 3-5.
Under medeltiden låg kvarteret på marken motsvarande "Rolandstorget", med närhet till det dåtida hamnområdet. Vid torget fanns då rådhuset, vilket omfattade så gott som hela nuvarande Kalvskinnet 3. Rådhuset kallades under medeltiden för "Kalvskinnshuset" och senare för "Vinhuset". Byggnaden hade de imponerande måtten 42 x 21,5 meter. Källarvåningen utgjordes av en stor sal med 14 pelare, och huset var minst fyra våningar högt. Rådhuset förföll och revs etappvis från 1500-talet och fram till uppbyggnaden av huvudbyggnaden på Kalvskinnet 3 år 1846. Murrester från rådhuset ingår i den nuvarande huvudbyggnaden och i denna fastighets trädgård. I övrigt har medeltida arkeologiska lämningar framkommit i kvarteret i form av bland annat en kavelbro och en torgbeläggning med brunn.
På kartorna från 1600-talet delas det nuvarande kvarteret av en gränd som löpte som en fortsättning av Kompanigränd tvärs genom kvarteret, från Strandgatan till Birgers gränd. På den södra sidan av gränden låg under 1600-talet ruinerna av rådhuset. Vid slutet av 1600-talet fanns på den norra delen ett trähus med tillhörande kålgård och trädgård. Trähuset, eller ett senare som uppförts under 1700-talet, finns kvar som en del i det sena 1800-talets byggnad på nuvarande Kalvskinnet 2.
1846 lades gränden igen och hela kvarteret köptes upp av stadsläkaren Carl Appeltofft. På fastigheten uppfördes, förutom huvudbyggnaden på dagens Kalvskinnet 3, ett bryggeri med långsidan längs Strandgatan. 1885 tillkom en magasinsbyggnad längs fastighetens västra gräns. Ett mindre bostadshus av okänd ålder låg med gaveln ut mot Strandgatan i tomtens sydöstra hörn fram till 1952, då det brann ned. När bryggeri- och magasinsbyggnaderna revs är oklart. 1983 avstyckades kvarteret och bildade åter tre fastigheter. Vid denna tid uppfördes ett nytt bostadshus på den då obebyggda tomten Kalvskinnet 4. Idag rymmer de två fastigheterna i norr bostäder, medan den större fastigheten i söder präglas av en säsongsöppen restaurang

KALVSKINNET 3 - Fastigheten Kalvskinnet 3 är rektangulär till formen och utgör drygt södra hälften av kvarteret. Därmed gränsar fastigheten till Strandgatan i öster, Birgers gränd i väster och Packhusplan i söder. Under större delen av fastigheten kvarligger källarmurarna till det högmedeltida rådhuset. I källaren till nu stående hus ingår murverk av det högmedeltida rådhusets norra gavelmur. Omedelbart söder om byggnaden har ytterligare ett medeltida stenhus funnits, som antagligen låg i ruin år 1697.
På kartor från 1600-talet kan man se att tomten avdelades från resten av kvarteret av en gränd. Denna södra kvartersdelen motsvarande Kalvskinnet 3, med undantag av två mindre tomter som låg längst i söder. Under 1700-talet revs det då redan ödelagda rådhuset och på 1770-talet användes stenmaterial därifrån vid uppförandet av kronobränneriet i det nuvarande kvarteret Museet. På 1840-talet lät den dåvarande ägaren Jacob Dubbe anlägga en trädgård på den öde tomten. Gränden som löpte genom kvarteret lades in i kvartersmarken omkring år 1846. Samtidigt köptes hela kvarteret upp av stadsläkaren Carl Appeltofft, som lät anlägga det Bayerska bryggeriet och den nuvarande huvudbyggnaden på fastighetens norra del. Nuvarande Kalvskinnet 3 bildades 1983 genom avstyckning.
Trädgården upptar större delen av tomten och är skyddad från insyn av en omgivande låg stenmur, krönt av ett sirligt staket. Denna mur med staket samt den trappstegsformade portalen åt söder har anor från 1840-talet. Efter det att en restaurang flyttade in i byggnaden 1984 ändrades trädgården till en uteservering. Gården norr om byggnaden, där den tidigare gränden löpte, används som parkering.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0