Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Uddevalla kn, KYRKEBYN 1:21 LANE-RYRS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: LANE-RYR
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1130, år 1900: 1718, år 1995: 1806

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i bebyggelsen i Lane-Ryr, och på Kyrkebyns mark. Läget är högt med vid utblick. Till kyrkomiljön hör ett äldre kyrkstall i nordost, samt en f.d. skola byggd 1874, sedan 1969 församlingshem, ett f.d. ålderdomshem samt, norr om kyrkan, en hembygdsgård (1936). En komministerbostad från 1923 återfinns i kyrkbyn. Kyrkan ligger strax öster om Bäveån (som här kallas Kyrkbäcken) och över vilken Stötegårdsbron leder, en stenvalvsbro byggd 1846. Kyrkan är belägen på en terrass i västläge, i anslutning till den dalgång som vidtar åt nordväst. Odlingsmark förekommer i dalgångarna men socknen består till största delen av kuperade skogsmarker. Socknen hette före 1884 Norra Ryr. Lane-Ryrs socken är belägen ca 10 km nordost om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka (biskop Jens 1594) av okänd utformning. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
II: En träkyrka uppfördes 1671. Enligt inventeringsprotokoll från 1830 var koret jämnbrett med långhuset och klockorna hängde i en separat klockstapel. Kyrkans inredning uppges vara färdig 1675 och läktaren 1698. Enligt en inskription på läktaren skall hela kyrkan ha målats invändigt av Jonas Ahlstedt 1743. Riven 1873, i samband med att ny kyrka uppfördes, något väster om platsen för den gamla. Stora delar av trävirket återanvändes då flickskolan i Uddevalla byggdes 1875. Vid denna byggnads rivning 1965 återfanns en stor mängd målade takbräder.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1872-74 efter ritningar av arkitekt Albert Törnquist. Byggnadsmaterialet utgörs av gråsten. Kyrkan består av ett rektangulärt, enskeppigt långhus med ett polygonalt korutsprång i öster, som innefattar en med skärm avdelad sakristia, samt ett ett torn i väster. En låg tillbyggnad (förråd m m) sluter sig till sakristians nordöstra mur.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är en blandning av nyromansk och nygotisk stil. Portal- och fönsteröppningar är höga och rundbågiga. Flertalet fönster är placerade parvis. Fasaderna har tunna strävpelare i två avsatser och en profilerad taklist över en rundbågefris. Tornet har hörnsträvor. Tornets mittparti avdelas av en list över en zig-zag-list. Samtliga fyra murar har gavlar med trapp-stegsformade utsparningar i murverket. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus med ingång i väster. Ytterligare portaler för menigheten återfinns i mittpartiet av kyrkans lång-murar. Interiören är nyklassisistisk med inslag av nygotik. Kyrkorummet täcks av ett tredings-tak. Koret och sakristian skiljs genom ett fältindelat skrank med övre listverk under en halv-rund båge, försedd med textband. I skranket, mellan dörrarna till sakristian, är altartavlan infälld. Den utgörs av en målning från 1874 av Svante Leonard Rydholm. Predikstolen är från kyrkans byggnadstid. Bänkarna har skärmar med fältindelning. Utmed långhusets västra kortvägg sträcker sig den ursprungliga orgelläktaren, även denna med fältindelning. Här under har en modern läktarunderbyggnad tillkommit.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.