Stäng fönster Östhammar kn, VALÖ 2:1 VALÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Valö kyrka räknas till en av de rikaste och intressantaste landskyrkorna i Uppland beträffande medeltida kalkmålningar och inventarier. Söder om kyrkan finns en stiglucka från slutet av 1400- alet. På Rhezelius avbildning från 1636 framgår att det funnits stigluckor även i väster och öster. Strax utanför kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel, uppförd 1739-40. Rhezelius teckning visar att den nuvarande klockstapeln haft åtminstone en föregångare. I sydvästra hörnet av nya kyrkogården finns vidare ett bårhus, uppfört 1939. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutat korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkorummet nås via vapenhuset i söder. Kyrkans byggnadshistoria är oklar. Det har tidigare ansetts att den uppförts som salkyrka med trätunnvalv under 1200-talets slut, och att sakristia och vapenhus byggts till i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Under samma period välvdes kyrkan och försågs med nya tegelrösten med blinderingar. De många senmedeltida dragen kan dock tyda på att kyrkan i sin helhet uppfördes under 1400-talet. Den vitputsade kyrkan, under spåntäckt sadeltak, är byggd av natursten med tegel i rösten och omfattningar. Fönstren har stickbågig form. Den ursprungliga sydportalen är rundbågig och tresprångig. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad sedan medeltiden, förutom att fönstren förstorades under 1700-talet, vilket även medförde att kyrkorummets väggmålningar kalkades över. Den välbevarade interiören präglas av valvmålningarna, utförda av Örjan Målare i slutet av 1520-talet, samt av predikstol, bänkinredning och orgelläktare från 1700-talet. I kyrkans ägo finns flertalet medeltida inventarier, bl.a tre altarskåp samt träskulpturer föreställande bl.a. Sankt Olof och Sankt Martin. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 |
