Stäng fönster Ludvika kn, LUDVIKA 4:34 M.FL. BERGSMANSGÅRDEN PÅ LUDVIKA GAMMELGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bergsmansgården är belägen på de övre sluttningarna ner mot Marnästjärnen efter den gamla Kronvägen, som även delvis går genom bergsmansgården. Gården ligger på ursprunglig plats. Den lantliga miljön är idag till stor del försvunnen genom övriga anläggningar tillhörande hembygdsgården och den järnväg som går igenom området. Bergsmansgården har hört till bergshemmanet Jonas Halvars och har ingått i Marnäs hyttelag. Hyttan uppfördes vid Ludvika ström på 1500-talet. Till en bergsmansgård fanns jordbruk och skog och bergsmannen hade också rätt att bryta malm. Från 1600-talet bestod bergsmansgården av två gårdar vilka på 1700-talets mitt hade fler än 50 byggnader sammanlagt. Efter mitten av 1800-talet avvecklades den privilegiebaserade järnproduktionen i Bergslagen och bergsmännens tid var förbi. Gårdarna på Jonas Halvars slogs ihop till en gemensam gård och byggnadsbeståndet glesades ur. År 1922 sålde släkten gården till den nybildade Ludvika Hembygdsförening, som genom att visa gården bidrog till att etablera Bergslagen som en utmärkande del av svensk kulturhistoria. Bergsmansgården består av tio rödfärgade timmerhus och har åtskild mangård och fägård. Mangården med mangårdsbyggnad i en våning, vedbod och två loftbodar är inte helt kringbyggd. Mangårdsbyggnaden var ursprungligen två stugor, som uppfördes i slutet av 1600-talet tätt intill varandra, gavel mot gavel. Den östra stugan har flera inredningsdetaljer bevarade från 1600- och 1700-talen. I salen finns restaurerade barockmålningar målade direkt på timmerväggarna. Stugorna byggdes i mitten av 1800-talet ihop under ett gemensamt tak. I en del av byggnaderna har under 1900-talet vissa ytskikt, dörrar och fönster samt enstaka detaljer ändrats med moderna material och metoder. Väster om mangården finns fägården med en gles kringbyggd gruppering av byggnader från 1700-talet bestående av stall, ladugård, stolpbod ("Säsboden") och trösklada. Ladugården rymmer fähus och foderlider samt ytterligare ett rum påbyggt senare. Exteriören är välbevarad medan interiören omändrades till utställningslokal på 1980-talet. Tröskladan, eller "Museiladan", har invändigt ändrats och visar en utställning av bonderedskap, uppbyggd 1944 av Martin Olsson, sedermera riksantikvarie. Norr om mangårdsbyggnaden går Kronvägen, en obelagd väg som med sin karaktär av äldre landsväg har stor betydelse för upplevelsen av gården. Fritt utanför gården står ett brygghus, som på 1900-talet byggts om till kaffestuga. Längre bort, på grund av eldfaran, finns klensmedjan, som står på det område som numera är Gruvmuseum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2007-09-03, Dnr 432-883-97 |
