Stäng fönster Vetlanda kn, TJUSTKULLE 1:3 VETLANDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om dess tidiga historia är föga känt. Kyrkogården är avritad och beskriven på en geometrisk avmätning över kyrkbyn från 1693. Kyrkogården har där en sexkantig form med kyrkan i mitten. Ingångar fi nns i norr, öster och söder. Den södra och norra ingången utgjordes åtminstone på 1700-talet av timrade stigluckor. Väster om kyrkan står på kartan en troligen timrad bod som tjänade som sädesmagasin, denna syns även på en storskifteskarta från 1798. I kyrkogårdens nordvästra hörn står en klockstapel. Öster om korgaveln ligger tre runstenar. Vid kyrkogårdens norra sida är husgrunder markerade, vilka tillika med ett källarvalv anges som rester av ett kloster. Enligt beskrivningen skall stenmaterial från dessa murar ha använts till reparation av kyrkan (troligen 1673) och anläggande av kyrkogårdsmur. Kyrkogården har till synes samma utsträckning 1798. 1845 beslutades att riva sädesmagasinet och använda materialet till byggandet av en sockenstuga. 1821 fattades beslut om att ersätta stigluckorna med grindar. 1854 infördes en bestämmelse om gravsättning i linje på kyrkogården för att få större ordning. 1857 utvidgades kyrkogården mot norr och öster. 1859 lades en ny kyrkogårdsmur kring den utökade kyrkogården. Trägrindarna från 1821 ersattes av smidesgrindar. 1868 beslutades att jorden längs kyrkogårdsmurarna skulle upplåtas åt enskilda, s.k. köpegravar. 1888 utvidgades kyrkogården åt öster och söder så den fi ck nuvarande utsträckning, som syns på 1888 års stadsplan. Vid denna tid planterades dagens trädkrans av alm och lönn och kyrkogårdsmuren kompletterades. Kyrkogården ordnades med grusgångar och grustäckta familjegravar (med stenram eller ligusterhäck) samt allmän linje. Resta gravvårdar i form av brädor med snidat krön, s.k. ”stavar” präglade fram till dess kyrkogården. Denna gravtyp var vanlig bygden och har lyfts fram som ett specifi kt östsvenskt drag. Idag kvarstår bara enstaka dylika vårdar, oftast inställda i klockstaplar som exempelvis i Näshult. De sista av dessa ”stavar” försvann omkring 1930 vid en omplanering av kyrkogården. Ännu vid snabbinventeringen 1927 stod fem träkors kvar öster om kyrkan, ett likaså i dag försvunnet gravskick. 1949 skall två av korsen ännu stått kvar. Samma år uppgavs vidare att allmänna linjen inte längre fanns kvar på kyrkogården utan endast på den 1914 anlagda nya kyrkogården, sedermera benämnd Kapellkyrkogården. Under 1900-talets senare del har en del grusgångar och fl era grusbäddar försvunnit från kyrkogården, till förmån för sammanhängande gräsmattor, främst norr och öster om kyrkan. |
