Stäng fönster Degerfors kn, NYSUNDS KYRKA 1:1 NYSUNDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Inventering 2003 KYRKOMILJÖN - Nysund är Karlstads stifts sydöstligaste församling. Socknen består av dal- och strandbygder vid Letälven och Skagern och glesbebyggd skogsbygd. Nysunds socken bildades på 1630-talet av ett flertal byar utefter Letälven, belägen på ömse sidor om gränsen mellan Värmland och Närke. En liten kyrka, Skogsbo kapell, fanns på den till Riseberga kloster hörande egendomen Sunds ägor redan under medeltiden. Kapellet var sannolikt uppfört som ett andaktsställe för vägfarande på Letstigen. Nysunds sockens näringsliv har präglats av åker- och skogsbruk samt järnhantering vid bl a Håkanbol och Ölsboda bruk. Socknen har omväxlande räknats till Värmland och Närke. Från 1923 tillhör socknen Örebro län. Nysund kyrka började byggas 1638 och runt denna uppstod ett sockencentrum och samhället Åtorp. Namnet Åtorp, som omnämns redan på 1500-talet, visar att Letälven tidigare benämndes å. Letstigen, som just här korsar älven, nämns första gången 1520 som Littestygh. Flera vadställen fanns över älven bl a just vid Åtorp. I kyrkans närhet anlades klockaregård, sockenstuga och gästgivaregård. Handlare och hantverkare bosatte sig här och invånarnas antal ökade. Omkring 40 år efter att kyrkan uppförts kommer bruksrörelsen i sockens norra del igång, och med den gör herrgårdskulturen sitt intåg. Håkanbols bruk anlades 1679 och Lidefors bruk 1691. Sedan 1817 leder en imponerade stenvalvsbro över Letälven. Flera av Åtorps välbevarade byggnader ger tillsammans en god bild av en äldre handelsplats med byggnader utefter en bygata. Den i senare tid uppförda villabebyggelsen har skett i den nordvästra utkanten av samhället. KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är inhägnad av stenmurar i väster och söder, åt öster angränsar den mot Letälven och åt norr finns en terrassmur som angränsar mot en skogsdunge. I västra kyrkogårdsmuren finns tre ingångar, mitt för kyrkan samt i norr och söder, samtliga med smidda järngrindar, två med årtalet 1830. Den äldsta delen av kyrkogården låg söder om kyrkan. Kyrkogården har utvidgats vid olika tidpunkter, bland annat på 1760-talet. På 1860-talet började man för första gången utvidga kyrkogården åt norr, vilket man sedan fortsatt med under 1900-talet. Bland annat på 1950-talet, efter planritning av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén. Kyrkogården är numera indelad i ett antal kvarter, vilka uppdelas av grusade gångar. Under en ek norr om kyrkan finns en speciell meditationsplats. Kyrkogården visar på en stor variationsrikedom beträffande gravvårdstyper från 1700-talet fram till idag. Bland äldre gravvårdar på kyrkogården märks den Camitzka familjegraven och ett antal brukspatroners gravar. Ett smitt kors av järn är placerat på en sockel av granit norr om kyrkan, i övrigt är endast ett fåtal enkla, raka kors bevarade i kvarteren norr om kyrkan. |
