Stäng fönster Gotland kn, BUNGE KYRKOGÅRDEN 3:1 BUNGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bunge kyrka ligger vid stora vägen, 2 km från hamnsamhället Fårösund, där huvuddelen av socknens bebyggelse ligger. Öster om kyrkan ligger Bunge kulturhistoriska museum. Mellan detta och kyrkogården ligger ruinen av en prästgård från 1300-talet. Kyrkogårdens västra del har behållit sin medeltida utsträckning och omges ännu av en hög medeltida kyrkogårdsmur, murad med bruk och försedd med skyttespringor. I muren finns tre medeltida stigluckor och en som uppförts med återanvändande av medeltida delar. Kyrkan är en av Gotlands största. Den består av ett rakslutet kor med trefönstergrupp i öster och vidbyggd sakristia i norr, ett långhus med kraftig strävpelare i sydväst samt ett torn i väster. Tornet kröns av en spira, men dess murar når inte högre än till långhusets taknock. Kyrkans huvudingång är genom långhusets sydportal. Ingångar finns också till koret i söder, långhuset i norr och tornet i väster. Kyrkans äldsta del är tornet. Det uppfördes i början av 1200-talet invid en nu försvunnen äldre romansk stenkyrka. Tornet har sannolikt ursprungligen haft någon befästningsfunktion i likhet med de fristående kastaler som står vid flera Gotlandskyrkor. Det nuvarande koret, sakristian och långhuset uppfördes i ett sammanhang vid 1300-talets början. Takvinkeln var ursprungligen högre men sänktes till nuvarande flacka vinkel 1857.Alla ingångar har perspektiviska portalomfattningar. Långhusets sydportal har en rik dekor i relief och kröns av ett spetsig gavel. Murarna är uppförda i putsad kalksten, på taken ligger tegel. Det rymliga koret täcks av ett valv; det tvåskeppiga långhuset av sex stycken, burna av två kolonner. En låg men bred spetsbågig triumfbåge förenar de bägge rummen. Den välvda ringkammaren som har rikligt med ristningar i putsen på väggarna. I kyrkorummet finns märkliga kalkmålningar från 1300-talets slut, som blandar rika figurscener med arkitekturmotiv. En fattigbössa från 1200-talets mitt med skulpterat kapitäl, sannolikt ursprungligen krucifixpiedestal, bär stenmästarens signatur. Den märkliga orgeln från 1700-talet utfördes för franska reformerta kyrkan i Stockholm. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. |
