Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, HEDVIGS KYRKA 1 HEDVIGS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - NORRKÖPINGS HEDVIG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: 7370, 1995: 12761

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Norrköpings tyska församling bildades 1613. Från 1775 fanns både tysk och svensk kyrkoherde. Förklarad territoriell 1864.

LÄGE OCH OMGIVNING - /&/.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan byggdes ursprungligen för den tyska församlingen i Norrköping 1670-73, delvis med byggnadsmaterial som på riksänkedrottning Hedvig Eleonoras befallning togs från Johannisborgs slott. Kyrkan består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, som ursprungligen även inrymde sakristia. Västtorn planerades från början men byggdes först 1693, efter lokalt upprättade ritningar. Den befintliga sakristian tillkom 1860-61.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör har i flera omgångar genomgått omfattande förändringar. Vid ryssarnas härjningar 1719 brändes kyrktaket, tornspiran och det mesta av inredningen, me-dan väggarna däremot stod kvar och kunde användas för återuppbyggnaden. Märkligt nog synes också det befintliga treklöverformade innervalvet ha överlevt branden. Först in på 1730-talet var iståndsättningen avslutad, men redan 1752 fick man problem med sättningar. Efter ritningar av murmästare J. G. Strubel ombyggdes tornet och västgaveln. Återigen visade sig tornet inte hålla och till sist revs de övre våningarna 1758, varefter den nuvarande träöverbyggnaden tillkom. År 1800 skulle kyrkan användas som rikssal vid en riksdag och inredningen kasserades till stor del eller togs tillfälligt bort. Bara Pehr Hörbergs altartavla från 1797 fick vara kvar liksom den stora målning av kung David och hans orkester som tjänstgjorde som fasad framför orgelverket (den senare togs sedermera ner och förstördes vid en förrådsbrand). Av den borttagna inredningen var det bara predikstolen från 1727 som återställdes. Vid restaureringen 1890-94, under ledning av arkitekt Agi Lindegren, förvärvades ny bänkinredning, valvet målades dekorativt och två glasmålningar skaffades till koret. Vid Kurt von Schmalensees restaurering, som slutfördes 1959, fick kyrkan sin nuvarande yttre karaktär med ny fasadputs, sakristian och vapenhuset ominreddes, golvet lades om och bänkarna byttes åter ut.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i sandsten från 1590-talet har ursprungligen stått i Stegeborgs slottskyrka.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.