Stäng fönster Älmhult kn, STENBROHULT 6:1 STENBROHULTS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1828- 30 strax söder om den medeltida kyrkan, en kombinerad trä- och stenbyggnad, som revs. Nybyggnad hade diskuterats redan 1084 och ritning utarbetades vid ÖIÄ 1807 av Henrik Måsbeck. Slutligt beslut togs dock först 1827. För kyrkobygget svarade stadsmurmästare Thor Uppgren. Som murmästare anlitades även P Pettersson i Tåå. Invigningen skedde den 2 juni 1833 och förrättades av biskopen Esaias Tegnér. I den gamla kyrkomiljön ingår också kyrkstallar. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, rektangulär sakristia med avfasade hörn i väster, torn i öster. Huvudingången belägen i tornet. Mittportaler i norr och söder samt separat ingång till sakristian från söder. Planformen följer Måsbecks ritning från 1807 med vissa undantag. På ritningen är endast en mittportal markerad och korväggen är försedd med två fönster, vilka uteslutits. Detsamma gäller innerväggarnas artikulering genom murade pilastrar. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad, sockelpartiet grått. Takmaterialet utgörs av kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören avviker endast i vissa detaljer från 1807 års ritning. Korpartiets och sakristians tak har valmats, fönsteröppningarna och tornets ljudgluggar har blivit lägre och tryckt rundbågiga och tornets gördelgesims och den horisontalt löpande listen i höjd med fönstren har uteslutits. Tornets flacka tak och den smäckra lanterninen, som fortfarande är öppen, följer däremot ritningen. INTERIÖR - Interiören är kraftigt förändrad genom 1800- och 1900-talens renoveringar. 1876 tillkom korväggens stora skärmliknande anordning med målningar av Bengt Nordenberg (jfr Pjätteryd). Altartavlans motiv är Jesu bergspredikan. De omgivande gestalterna i grisaillemåleri visar Moses med lagens tavlor och evangelisten Johannes. Samtidigt moserniserades också predikstolen och fick sitt nuvarande ljudtak. På ritningen från 1807 är som nämnts pilastrar markerade på innerväggarna och altare och predikstol är kombinerade till en altarpredikstol med uppgång från sakristian. Av äldre interiörbilder framgår att dessa murade pilastrar aldrig utfördes utan istället ersattes av målade pilastrar med joniska kapitäl. Tydligen avstod man också från altarpredikstol. Vid renoveringen 1980, då nuvarande altartavlan konserverades, visade det sig att den äldre altarprydnaden utgjordes av ett direkt på väggen målat kors med svepduk inramat av blåa draperier. Bänkinredningen var ursprungligen målad i grått med blå dörrspeglar. Det nuvarande fristående altarbordet tillkom vid 1980 års renovering liksom inbyggnaderna under läktaren. Orgelfasaden härrör från 1848 års orgel. Inredningen är sedan 1980 målad i grårosa, blått och guld, taket i ljust blått. Gångarna mellan bänkkvarteren är försedda med rosa heltäckningsmattor. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
