Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, HULTERSTADS KYRKA 1:1 HULTERSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Hulterstads kyrka ligger på Ölands östkust. Bland traktens fornlämningar kan nämnas fornborgen i Triberga. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med korparti och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Den nya kyrkan uppfördes 1803 i anslutning till ett försvarstorn från omkring 1200. Under markytan och golvet ligger grundmurarna till en treskeppig anläggning från tidigt 1100-tal. Till denna hörde ett brett västtorn, vars grund ligger vid tornets västra sida. den nya byggnaden med tornets lanternin, sadeltak på övriga byggnadskroppar, rundbågiga fönsteröppningar och ingångar genom tornets sydsida och genom mittportaler på långsidorna - motsvarar inte helt de uppgjorda ritningarna.

Kyrkans enhetliga interiör och inredning är välbevarad; förändringar sedan 1803 är att två medeltida öppningar mellan långhus och torn återupptagits och lunettfönstret ovanför altarpredikstolen satts igen. Interiörens symmetriska karaktär sammanhänger med altarpredikstolen, centralt placerad på östväggen. Den är Ölands äldsta, från 1803, och är också den enda som inte är sammansatt av äldre predikstolar och altaruppsatser.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - En ny kyrkobyggnad uppfördes 1803 i anslutning till den gamla kyrkans medeltida försvarstorn. För arbetet svarade verkgesällen Johan Söderström, delvis efter ritningar av byggmästare Henrik Wermelin och Gustaf af Sillén. Formellt stod bygget under Wermelins ledning. Kyrkan invigdes 11 december 1803 av prosten Christopher Lambrecht, Vickleby.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster. Planen är mera långsmal och sakristia i öster, torn i väster. Planen är mera långsmal och sakristian större än vad af Silléns och Wermelin ritningar anger. Denna avsåg en treskeppig kyrka med bibehållna murar i väster, norr och söder samt en utvidgning åt öster. Ingång genom tornet från sydsidan samt genom mittportaler på långsidorna. Separat, senare upptagen ingång till sakristian från norr. Murarna av kalksten är spritputsade och avfärgade i ljusbrunt. Äldre murverk ingår i långhusets västra gavelmur, men de nya sidomurarna lades innanför de gamla. Taklister av tegel på kyrkan och sakristian. Liksom från början är kyrkobyggnaden täckt med ett sadeltak, medan torntaket, som ursprungligen var täckt med spån, numera är plåttäckt.

EXTERIÖR - Avviker på flera punkter från af Silléns ritning från 1802. I stället för med endast tre låga fönster på varje långsida byggdes kyrkan med mittportaler på varje långsida byggdes kyrkan med mittportaler på långsidorna och med två högre fönster på ömse sidor. Ritningens stora torningång i väster är ersatt med en mindre i söder och fönstersättningen annorlunda på sakristia och torn. Vidare har rusticeringen ej utförts vare sig under tornets gördelgesims eller på sakristian. I senare tid har fönstren diagonalspröjsats och separat ingång upptagits till sakristian.

INTERIÖR - Interiören är välbevarad. I västpartiet har dock två medeltida, rundbågiga öppningar återupptagits mot vapenhuset i tornet. Altarpredikstolen, som är samtida kyrkan, är tillverkad av spegelmakaren Anders Högström efter af Silléns ritning. Predikstolen var ursprungligen blåmålad med förgyllda listverk och symboler. Högström har även tillverkat två av nummertavlorna. De gamla bänkkvarteren i koret med flera bänkrader står fortfarande kvar. Bänkinredningen i övrigt, med nya sittbänkar från 1951, är även i princip från kyrkans byggnadstid liksom läktaren. Läktartrapporna var från början spiraltrappor, placerade på ömse sidor om mittgången. Bänkarna och läktaren var ursprungligen blåmålade. Orgelfasaden är från 1868. Från 1803 och sannolikt fram till 1876 var tornets bottenvåning genom en trävägg indelad i två mindre rum, det norra en bod, det södra vapenhus. Två dörrar ledde från kyrkorummet.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993