Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Smedjebacken kn, KYRKAN 1 NORRBÄRKE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kapellförsamling till Söderbärke fram till 1646, därefter eget pastorat. Enligt obekräftad tradition skall ett kapell tidigt funnits på den s. k. Prästudden. Den befintliga kyrkan, som sannolikt innefattar medeltida partier, är dock den första säkert kända. Kyrkan ligger i tämligen flack terräng, nu i Smedjebackens samhälle.

Den murade kyrkan har oregelbunden planform bestående av ett treskeppigt långhus med smalare, rakt avslutat kor i öster (koret har mot öster något konvergerande murar); framför långhusets västgavel finns ett torn och i långhusets nordöstra hörn en sakristia. Sannolikt ingår medeltida partier i den nuvarande kyrkans mittskepp. Sin nuvarande skepnad erhöll emellertid kyrkan i flera etapper under 1600 talets andra hälft och 1700 talets början. År 1661 påbörjade man arbetet med sakristian, men huruvida man då satte en redan befintlig sakristia i stånd, eller lät uppföra en helt ny, är inte säkert känt. Åren 1668-70 blev kyrkan utvidgad och reparerad. Sannolikt tillkom det befintliga koret i detta skede. Västtornet tillbyggdes 1682-85, under ledning av byggmästare Anders Olofson från Stockholm. Sidoskeppen uppfördes troligen med början 1704. Den samtida välvningen rasade 1708, men återställdes efter beviljad rikskollekt 1718. Färdig stod kyrkan 1724, i stort sett i sin nuvarande skepnad.

Även om kyrkan har en sammansatt byggnadskronologi är det såväl till exteriör som interiör ett tämligen homogent byggnadsverk från sent 1600 och tidigt 1700 tal. Exteriören är putsad. Långhuset täcks av ett brutet sadeltak, avvalmat i öster. Västtornet har en hög, smäcker spira (möjligen tillkommen först efter ett blixtnedslag 1755). Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till långhusets södra sidoskepp. Interiören är helt övervälvd; mittskeppets valvstrålar förs ned i kraftiga pelare. I väster en läktare, med utskjutande mittparti, uppburen av träkolonner. Kyrkans interiör restaurerades 1927, efter ritningar av arkitekterna Fredrik Falkenberg och Erik Fant, vilken i viss mån präglar kyrkorummets färgsättning och dess fasta inredning. Vid detta tillfälle återuppsattes altaruppsatsen och predikstolen från 1700-talets mitt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.