Stäng fönster Kalmar kn, RYSSBYLUND 1:1 RYSSBYLUNDS GÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Ryssbylunds gård är belägen vid kusten, ca tre mil norr om Kalmar, inom ett område som är av riksintresse. Detta är en historisk bygd där mängder av stenåldersfynd, funna på höglänta impediment i det omkringliggande odlingslandskapet, vittnar om en minst 5000-årig bosättning på platsen Träd flankerar den landsväg som norrifrån passerar avtagsvägen in mot Ryssbylunds gård. Denna avfartsväg består av en allé som leder fram mot bostadshuset i fonden. Huvudbyggnaden är en reveterad träbyggnad från 1810 i Tjustempir. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel och takfronten runtom huset är försedd med ståndrännor av plåt. Interiören är i allt väsentligt ursprunglig och väl underhållen. Av de två fristående flygelbyggnaderna framför huvudbyggnaden återstår - efter brand - bara den norra. Sammanbyggd med huvudbyggnaden är en flygelbyggnad från 1862. Denna innehöll tidigare lokaler för lantbruksskola. Framför huvudbyggnaden finns en fristående flygelbyggnad. Till gården hör också ett flertal ekonomi- och jordbruksbyggnader.. Läget vid Ryssbylund var strategiskt både för sjöfart och för försvar. Ryssbylund finns omnämnt tidigt. 1336 talas det t ex om en herrgård på platsen och 1646 bildas säteriet Ryssbylund av A Cronhjort. Under 1600-talet utvidgades ägorna genom köp och jordbyten, så att ett storgods växte fram. Den kände politikerna, riksdagsmannen och f d landshövdingen i Blekinge, Claes Jacob Raab, köpte Ryssbylund 1803. Planerna för gårdens framtid genomfördes efter hans bortgång 1804 av änkan Anna Beata. På den ursprungliga grunden nybyggdes gården helt. Enligt husesynsprotokoll var det frågan om en "normal karolinsk småländsk herrgård i trä". Det var en envånings byggnad med frontespis. Framför mangårdsbyggnaden uppfördes tre par flyglar, de yttre innehållande loge och stall och de mittersta vedbod m.m. (Efter en brand finns idag endast norra bostadsflygeln kvar). Flyglar och mangårdsbyggnad uppvisar en sträng regelbundenhet, helt i överensstämmelse med den franska traditionens krav på symmetri. I Nöbble herrgård, i samma socken, rådda samma symmetriska ordning som i Ryssbylund, vilket visar att Carl Wijnblads mönsterböcker från 1750-talet även här varit inspirerande. 1825 tog Adam Cristian Raab över familjens gård. Han kom med sitt engagemang och sin driftighet i olika frågor att bli en centralfigur i trakten. Genom sin planmässiga modernisering, satsning på nya redskap och metoder, t ex djuravel, blev han en föregångsman och Ryssbylund blev centrum för jord- och boskapsskötsel. Genom köp och försäljningar blev ägorna under Raabs tid mer koncentrerade. När det gäller den yttre miljön är det framför allt park- och trädgårdsanläggningar som utökningar och förändringar sker. Troligtvis tillkom allén under Raabs tid. Även när det gällde att ordna undervisning stod Adam Cristian Raab i spetsen. Att skolan på Bo kom till var framför allt hans verk. Han ägde denna lantbruksskola i Dörby mellan 1846-56. Adam Cristian gifte sig med Charlotte, änka efter vännen Emile Key. De två styvbarnen Emile och Marie-Louise kom på så sätt att växa upp på Ryssbylund. Emile blev senare bemärkt politiker och far till Ellen Key. Ryssbylund blev förutom jordbrukscenter även politiskt och kulturellt centrum under Adam Cristian Raabs tid. Personligheter av särskilt intresse som kom att vistas här, förutom familjen Key, var t.ex. Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre. Vännen och föreståndaren i Bo jordbruksskola, Hjalmar Kylberg, senare svärson, var en annan ofta sedd gäst i Ryssbylund. 1856 övertog Hjalmar Kylberg Ryssbylunds gård och flyttade samtidigt Bo lantbruksskola dit. 1862 uppfördes, åt norr, en tvåvånings flygelbyggnad i tegel sammanbyggd med huvudbyggnaden. Den inrymde även elevkök, gårdsmejeri med isrum, bostad för mejerskan, linberedningsavdelning och sadelmakeri. På 1860-taelt tillkom också en halvcirkelformad portik på huvudbyggnaden. Den fungerade som entrétrappa. En annan tillbyggnad var de s.k. blomsterrummet som byggdes vid södra gaveln 1865 (numera borta). Förutom dess tillbyggnader moderniserades huvud- och flygelbyggnadernas exteriörer. Fasaderna reveterades med slätputs och fina listverk, och smyckades med arkitektoniska prydnader såsom t ex dekorationer ovanför fönstren på framsidorna, medan baksidorna lämnades enkla och släta. Denna putsempire är sällsynt i Kalmar, men var vanlig i Tjust och kallades därför Tjusempire. Det är troligt att någon lokal arkitekt, t.ex. F B Oppman från Tjust, är upphovsman även till förändringsarbetena på Ryssbylund (Ryssbylunds historia av Manne Hofrén, s 81). Tänkbar byggmästare är till Ryssbylund såväl som till Tuna, Jonas Jonsson. (Herrgårdar och boställen s 328 fig 367 och 346) Lantbruksskolan fick en avancerad skolform och Kylberg var själv föregångare. Under hans tid moderniserades gården och jordbruket drevs upp till en verklig mönstergård. Gårdens mejeri hade gott rykte. Humleodling och ölbrygd var andra verksamheter som bedrevs och till gården hörde även ett tegelbruk. Trots att Kylberg var oerhört skicklig, framsynt och verksam tvingades skolan av ekonomiska orsaker att läggas ner i slutet av 1860-talet. 1872 flyttades skolan till Applerum i Arby socken. 1871 blev den duktige Kylberg chef för Ultuna lantbruksskola utanför Uppsala. Adolph Fredrik Rappe köpte Ryssbylund. Hans son Cristopher Johan Rappe blev arrendator och senare ägare. Han hade varit elev vid Kylbergs lantbruksläroverk och visste hur egendomens speciella traditioner skulle drivas vidare. Bryggeri, mejeri m.m. lades ned medan jordens intensiva brukande och den rationella boskapsaveln fortlevde. Cristopher Johans son Adolf Rappet fullföljde en 100-årig tradition då han blev ledamot av Hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Ända sedan Adam Cristian Raab på 1820-talet hade ägarna på Ryssbylund tagit ledande ställning i sällskapet. Ryssbylund i modern tid har också intagit en betydande plats när det gäller rationell boskapsavel. Både svin- och fåraveln utvecklades. Gårdens ekonomibyggnader har varit mycket moderna t ex den tidstypiska ladugården från 1941. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut - byggnadsminnesförklaring, 1993-11-05 |
