Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Knivsta kn, VASSUNDA 2:1 VASSUNDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Vassunda kyrka är en salkyrka med torn i väster och ett tresidigt avslutat kor i öster. Kyrkan byggdes ursprungligen omkring år 1200 som en romansk kyrka i gråsten med smalare, absidförsett kor. Omkring år 1300 byggdes ett nytt kor av samma bredd som långhuset och en sakristia i norr. På 1400-talet välvdes kyrkan och målades invändigt. Ett vapenhus byggdes i söder. Detta är en byggnadshistoria som är typisk för många upplandskyrkor. På 1680-talet byggdes dock Vassunda kyrka om. Kyrkan förlängdes mot öster och försågs med ett tresidigt avslutat kor. I början av 1800-talet skedde sedan en genomgripande ombyggnad som fortfarande sätter sin prägel på kyrkan. Nya ritningar till kyrkan upprättades år 1803 och år 1804 byggdes kyrkan om under ledning av arkitekten och byggmästaren Anders Sundström från Nyköping. Ombyggnaden innebar att de medeltida valven och valvpelarna revs och ersattes av ett nytt putsat stickvalv av trä. Sakristian förlängdes mot norr, vapenhuset i söder revs och portalen murades igen. Tornets murverk reparerades och en ny tornhuv byggdes. Huven har en karaktäristisk profil med sin låga, lite tilltryckta form. Den kröns av ett plåtklätt kors. Ljudluckorna i tornet försågs med omfattningar i form av putsade pilastrar. Stora, rundbågiga fönster höggs upp. En ny ingång togs upp i tornets västra mur och dess bottenvåning gjordes om till vapenhus. Mitt på södra långsidan gjordes en ny portal och ett lunettfönster. Portalen försågs med putsad, kvaderindelad omfattning och ett överstycke i form av ett konsolburet listverk. Fasaderna spritputsades, men listverk, omfattningar och kvaderindelningar slätputsades. Spritputsade fasadpartier avfärgades i rosa och slätputsade partier i grått. Därmed hade kyrkan fått en stilenlig nyklassicistisk dräkt i tidens smak. Den nuvarande vita färgsättningen härstammar från 1912 då fasader och tak reparerades. På senare år har fasaderna försetts med en grov stänkputs som tyvärr delvis suddat ut de tidigare skillnaderna mellan slätputsade och spritputsade ytor.
Enligt Ragnar Josephsons beskrivning i Sveriges kyrkor är de medeltida takstolarna till större delen bevarade. Det är möjligt att även en del av underbrädningen är medeltida. Vid takomläggningen 2005 dokumenterades breda, handbilade bräder på en del av norra takfallet.