Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kalmar kn, VOXTORPS KYRKA 1:1 VOXTORPS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
En kyrka stod på platsen redan på 1200-talet. I anslutning till denna kyrka bör en kyrkogård
ha anlagts. Hur den då gestaltade sig vet vi mycket lite om. In på 1700-talet begravdes
sannolikt socknens välbärgade inne i kyrkan. Före 1841 omgavs kyrkan av en ringmur i
vilken det fanns tre portar med så kallade stigluckor. Enligt upprättad ”ringmuredelning” hade
varje hemmansägare sin del av muren att underhålla. På sockenstämma 1821 fattades beslut
om en sådan delning, enligt vilken ringmuren skulle bestå av 28 lotter á 11 alnar och 22 tum.
Då emellertid den gamla muren var så svår att underhålla och därigenom var sockenmännen
en ständig källa till förargelse, beslöt man att 1841 helt omlägga muren samt att ta bort
stigluckorna.

På ett fotografi taget av H Frölin 1898 syns en ängslik kyrkogård på den norra sidan om
kyrkobyggnaden. Dock syns inga gravvårdar.

År 1925 upprättas ett förslag på utvidgning av kyrkogården. Ritningen till den nya
kyrkogården görs av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson. Förslaget fick omarbetas eftersom
det första innebar att den delen av vallmuren som vätte mot norr till stor del skulle tas bort.
Detta godkändes inte av Riksantikvarieämbetet. Ohlsson kunde dock tänka sig att lämna kvar
den gamla muren om två öppningar fick göras i densamma som band ihop den nya med den
gamla kyrkogården. Vad Riksantikvarieämbetet ansåg om detta vet vi inte. Utvidgningen blev
av någon anledning aldrig av.

Från 1943 finns fotografier tagna av Iwar Andersson. Nu var kyrkogården mer ordnad och på
fotografiet, som visar den nordvästra delen, syns grusbelagda gravvårdar med stenramar och
låga häckar. På gravvårdarna syns också murgrönekullar. Ytorna mellan gravarna ser dock ut
att vara gräsklädda.

År 1954 hittade man en gravhäll utanför kyrkogårdsmuren i samband med vägarbete.
Landsantikvarie Manne Hofrén besiktigade stenen och konstaterade att man kunde läsa
initialer och årtalet 1710. Hällen hade troligen använts som golv- eller trapphäll eftersom den
var mycket sliten. Han betecknade den som utan intresse och meddelade att man kunde laga
den och placera den på kyrkogården om man vill eller lägga den i kyrkans bod. Hällen
placerades så småningom framför den tidigare öppningen i väster.

Under åren 1958-59 revs de två träbodar som stod uppställda utanför kyrkogårdsmurens
nordvästra hörn. Bodarna hade funnits åtminstone sedan 1925 då de finns med på ett
fotografi. Bodarna användes bland annat som likbod och vedbod. År 1957 ritade stadsarkitekt
Nils Carlgren ett förslag till ekonomibyggnad. Under åren 1959-60 uppfördes huset på samma
plats som träbodarna tidigare stått. Det var i detta skede, då värmekulverten grävdes in till
kyrkan, som kyrkogårdsmuren i anslutning till klockstapeln lades om.

Samtidigt med att kyrkan renoverades i slutet av 1950-talet och början av 60-talet så såddes
delar av gången på kyrkans norra sida fram till sakristian igen med gräs. På ett fotografi taget
av Iwar Andersson 1963 är merparten av gravplatserna på den norra sidan om kyrkan
fortfarande grusbelagda. Under 1970-talet genomgick Voxtorp kyrkogård liksom många
kyrkogårdar i landet, en större omläggning. Flertalet av kyrkogårdens gravplatser vilka
tidigare hade varit belagda med grus och omgärdade med till exempel stenramar eller häckar
såddes in med gräs. På 1980-talet såddes den grusgång som ledde in på kyrkogården från
söder igen. I början av 1990-talet blåste en lönn ur trädkransen ner över kyrkogården. En
nyuppsatt gravvård trycktes ner i jorden men skadades inte utan återställdes utan defekter.

År 1993 renoverades ekonomibyggnaden. Ett år senare, 1994, gavs tillstånd att avverka tre
träd och nyplantera fyra nya lindar i södra delen. År 1997 renoverades klockstapeln och 2004
tjärades densamma.



ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas
Lantmäteriet
Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från
Andersson, Karin och Bartholin, Thomas S. Några medeltida kyrkor vid kalmarkusten i
dendrokronologisk belysning. Hikuin nr 17. Danmark 1990
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996
Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.
Mutliga uppgifter från kyrkovaktmästare:
Bror Fredriksson verksam under åren 1958 -1976
Margit Gunnarsson verksam under åren 1976-2000
Carina Hammevik 2000-