Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, SKEPPSÅS 1:1 LILLKYRKA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.
Det kan antas att kyrkogården anlades i anslutning till den tidigmedeltida kyrkan, eller
fanns redan då den första stenkyrkan byggdes. Kyrkogårdens mycket ringa omfattning
tyder också på att den aldrig blivit utvidgad. Inga rester av medeltidens begravningar
finns bevarade idag.

Det äldsta bevarade gravmonumentet är istället från 1580, av trä och målat.
Monumentet efterbildar de gravhällar i kalksten som ofta finns bevarade i kyrkornas
golv. Monumentet är efter Anna Ericsdotter, hustru till kyrkoherden Georg Clementis
(Clemendsson), och deras gemensamma barn. Det är mycket ovanligt att så gamla
gravmonument av trä bevarats.

”HAeR: LIGGER : BEGRAFWEN : MIN : SALIGE : HUSTRU :
ANNA ERICKSDOTTER : OC AI ´SOMPNADE WTHI
HERRANOM GVDHI THEN 27 IVLII MED SIN DOTTE
ER LISABET : OCH MARGARETA : THEN 9 AUGUSTI : STRA
AC EPFTER ANO 80 QVICQVID ERIT TANDE: MEA
SPES EST VNICA CRS : HV..IC VIVO, HVIC MORIR
CAETERA NICHIL CRRO : GIORGIVUS: CLEMENTIS”

Ungefärlig översättning:
Här ligger begraven min saliga hustru Anna Ericsdotter som avsomnade i herren gud
den 27 juli med sin dotter Lisabeth. Och Margareta den 9 augusti, strax efter år 80 och
15 århundraden efter Kristus. Mitt enda hopp är Kristus, för vilken jag lever, för vilken
jag dör. Det övriga rör mig intet, Georg Clementis (Clemendsson).

Clemendsson var kyrkoherde i Lillkyrka fram till 1579, och hade alltså redan avgått då
hela hans familj rycktes bort inom loppet av ett par veckor.

Ingenting finns i övrigt bevarat på kyrkogården av 16- och 1700-talens gravskick.
I Östergötlands länsmuseums arkiv finns anteckningar från sockenstämmoprotokoll
rörande underhåll och åtgärder på bogårdsmuren och portarna utförda under 1700-talet
och det tidiga 1800-talet. Dessa är av Bengt Cnattingius hand.

Av anteckningarna framgår att kyrkomuren skulle vara uppförd 1741-63, trots
anteckning om reparation redan 1702. Detta sammanhänger sannolikt med tidens
språkbruk där man lätt kan uppfatta reparation som nybyggnation.

Uppgifter om muren
1702 omnämns reparation av densamma.
1739 täcks och tjäras sträckan västra muren på sträckan söder om västra porten. Detta
innebär att åtminstone delar av muren varit täckt av en trähuv.
1741 Frö-delen av muren uppmurad, sannolikt den NV delen av muren. Uppgiften visar
att bruket att enskilda gårdar enskilt ansvarade för olika delar av kyrkogårdsmuren var i
bruk också i Lillkyrka.
1742 ringmurshuven repareras på västra muren, norr om västra ingången.
1762 Månestads, Fyrbys och nedre Lundbys andelar av muren uppbyggs, okänt var.
1763 åtgärder på Frö ringmur (NV-delen).
1796 uppgift om reparation av muren.
1820 uppgift om reparationer på större delen av muren.
Uppgifter om portarna
Om portarna, av vilka idag endast de stigluckförsedda västra och södra portarna är i
bruk, uppges att de är nybyggda på 1700-talet. Sannolikt rör det sig om
ombyggnadsarbeten. Den östra porten, vilken idag endast består av en öppning i muren,
bör även den ha varit försedd med en stiglucka eftersom uppgifterna nedan talar om ett
tak som spånlagts och tjärats. Dessutom uppges portens väggar vara rappade och
vitlimmade.

Västra porten
1708 beskrivs porten.
1735 uppges porten vara gjord.
1762 porten uppmurad ånyo (avser stigluckan), ny port insatt (avser träporten).
1764 täckningen (taket) insättes, året efter spånkläds detta och året därefter tjäras taket.
1780 rappas stigluckan.
1781 rödfärgas porten.
Södra porten (kallad likporten)
1697 uppges porten vara gjord.
1739 täcks den med nya brädor.
1749 tjäras taket.
1772 läggs nytt spån.
1781 rödfärgas porten.
Östra porten (idag borttagen)
1735 uppges porten vara gjord.
1741 läggs nya spån.
1743 portmurarna rappas och vitlimmas, huvarna rödfärgas.
1749 ”förbättrad”.
1766 porten uppsätts med tak och resning.
1780 porten rappas.
1794 porten uppsätts ånyo.

Bland övriga uppgifter från samma källa finns angivelse om att 12 askar (sannolikt
trädkrans) och en ek planterades på kyrkogården 1756 av E B Skytte från Runetorp.
Sex gravvårdar från senare delen av 1800-talet finns bevarade på kyrkogården, varav
fyra också står på ursprunglig plats. Den äldsta på plats är från 1873. De två
undanställda går idag inte att läsa, men gravvårdstyperna hör hemma kring 1850-60.
Inga större förändringar av kyrkogården verkar ha genomförts under 18- och 1900-talen.
På häradskartan från 1878 kan en kyrkogård med samma utbredning som idag ses. Ett
flygfoto från 1935 visar en hög trädkrans som döljer det mesta av kyrkogården.
I samband med rivningen av det gamla och uppförandet av det nya vapenhuset kring
1960 togs foton också av kyrkogården av Bengt Cnattingius. Dessa visar att
kyrkogården även då var glest belagd, men att den rymde ett större antal grusgravar än
idag.

Jämfört med gravkartan från 1970-talet är en kortare sträcka grusgång igensådd och
trädkransen under förnyelse.
Lillkyrka kyrka och prästgård
från ett foto i Östergötlands
länsmuseums arkiv, taget 1940.
Bilden visar prästgården i sitt
gamla läge, alldeles intill västra
stigluckan.

Gården har samma läge också på
häradskartan.