Stäng fönster Mariestad kn, EK 5:35 STORA EKS HERRGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Stora Eks historia går långt tillbaka i tiden, dess förste kände ägaren var väpnaren Erik Tyrgilsson under senare hälften av 1400-talet. 1724 blev friherre Peter Scheffer, hovrättspresident och landshövding i Skaraborgs län, Stora Eks ägare. På dennes tid låg gårdsplatsen något sydost om Eks kyrka, och utgjordes av bebyggelse med ålderdomlig prägel och mangårdsbyggnader trä. Peter Scheffers söner Carl Fredrik och Ulrik, som övertog Stora Ek 1754, är de som gett gården dess karaktär av slottsanläggning. Carl Fredrik Scheffer (1715-86) blev 1756 guvernör för unge kronprins Gustav och efter dennes kupp 1772 inträdde han i rådet som han tillhörde till sin död. Ulrik Scheffer (1716-99) valde den militära banan men gav sig också in i politiken som medlem av hattpartiet vid 1740-talets riksdagar. Efter hattarnas seger 1769 blev han riksråd och rikskansliråd och en kort tid kanslipresident. Han blev sedan den dominerande gestalten i Gustav III regering. 1783 tog han avsked och drog sig tillbaka till Stora Ek där han tillbringade återstoden av sitt liv. Den fäderneärvda gården motsvarade inte tidens krav på en representativ bostad passande brödernas ställning. Planering och byggnadsarbeten för en ny herrgårdsanläggning påbörjades därför omkring 1757-1759. Byggnaderna och trädgårdsanläggningen kom att följa det rådande franska modet. Det har dock rått delade meningar om vem som ritat anläggningen. Oftast framhålls Carl Fredrik Adelcrantz som arkitekten bakom projektet medan vissa källor anger Jean Eric Rehn. Ritningar och vittnesmål lämnar motstridiga uppgifter, måhända var båda engagerade i arbetet. Huvudbyggnaden och den södra köksflygeln stod färdiga 1768. Först ett decennium senare återupptogs och fullbordades arbetet, då med Ulrik Scheffer som ensam byggherre. Han var ensam ägare till Stora Ek sedan 1766, då Carl Fredrik blev delägare i egendomen Tyresö, för att sedan flytta till Trolleholm i Skåne. Efter att bygget slutförts reste Ulrik Scheffer en minnesten i parken 1782, vars text dock framhåller även broderns insatser: "Tvenne bröder Grefwarne Carl och Ulric Scheffer hafwa bidragit till denna gårds flyttning, ombyggnad, förbättring och prydnad. Den förra lade grunden dertil medelst walet af platsen på hwilchen han lät uppföra det stora stenhuset och den wänstra flygelen inne på gården. Den senare har fullbordat alla öfriga byggnader så i Man- som Ladu-gården. Han har utwidgat Åkerjorden och uppodlat kärr. Berg och Stenrösen hafwa blifwit förvandlade til fruchtbärande och prydeliga Trägårdar. Minnet häraf lät han förwara genom denna sten som uprestes år 1 782." Genom bevarade räkningar har man kunnat följa arbetets gång. För de mera krävande uppgifterna anlitades folk från Stockholm. Tapetmålaren Olof Törndahl levererade 1778 papperstapeter "vit- och rödrandiga samt med små boquetter", och samma år kvitterades två blådekorerade kakelugnar från kakelugnsmakaren Johan Öhman i Stockholm. Följande år fick den kände ornamentsbildhuggaren Petter Ljung lön för diverse arbeten. De dekorativa lejon som pryder gårdens portstolpar utfördes 1783 av bildhuggaren Olof Berggren från Stockholm. Som personhistoria kan vidare nämnas att Gustav III besökte Stora Ek åtminstone tre gånger. Första gången i december 1772 i samband med sin eriksgata, på hösten 1784, -ett år efter Ulrik Scheffers avgång ur tjänsten, och natten 16-17 december 1788 som han tillbringade på Stora Ek då han återvände efter försvaret av Göteborg mot de från Norge inträngande danskarna. Då Ulrik Scheffer dog barnlös 1799 övergick Stora Ek till styvsonen greve Magnus Fredrik Bralse, sedan följde en tid av täta skiften i ägarelängden. En av dessa var Karl XIV Johan. 1827 bytte kapten Adolf Gerhard Lilliestierna sitt fideikommiss Edö i Närke mot Stora Ek. Fideikomisset överflyttades då till Stora Ek som stannade i Lilliestiernska släkten ända in på 1990-talet. Under den tid som gått sedan bröderna Scheffer lät anlägga herrgården har anmärkningsvärt lite förändrats. Både mangårdsbyggnaderna, som också har mycket kvar av ursprungliga interiörer, såväl som trädgården och parken kring Stora Ek har i stort sett bevarat sitt utseende från 1700-talet. Trädgården öster om huvudbyggnaden är idag blott mer vildvuxen än på 1700-talet och mycket av planteringar och odlingar har försvunnit. Bland annat frukt- och bärodlingar med tillhörande växthus i området väster om gården ner mot landsvägen som idag är åkermark. På en plan över anläggningen från omkring 1930 finns förutom mangårdsbyggnaderna ett flertal ekonomibyggnader, somliga möjligen byggda redan på Ulrik Scheffers tid. Av dessa återstår idag det så kallade brygghuset omedelbart väster om kyrkan och en stenladugård sydost om kyrkan, delar av ladugården är dock riven efter att ha förstörts av brand. Intill landsvägen rakt väster om kyrkan finns en mindre byggnad som hört till trädgårdsanläggningen då delar av den är utformat som orangeri med stora fönster mot söder. På andra sidan vägen intill uppfarten till herrgården finns ytterligare ett hus som lär ha varit trädgårdsmästarebostad. Intill norra flygeln står en enkel träbyggnad inrymmande vedförråd och hönshus, men tidigare troligen även bostadsrum för arbetsfolk, och i parken sydost om huvudbyggnaden står ett dekorativt utformat hundhus av trä. Källor: Jonsson Viola 1968 "Stora Ek på Ulrik Scheffers tid" Uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet. Luthander, Lennart mfl. 1968 "Slott och herresäten i Sverige, Västergötland, Dalsland, Värmland" Vol. 2, red. Sven T Kjellberg, Allhems förlag Malmö. |
