Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, STYRSTAD 9:4 M.FL. STYRSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik

FÖRSAMLING 1995 - STYRSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 745, 1900: 840, 1995: 6648

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 5 km sydost om Norrköping på en markerad höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet med vid utblick över bygden. På kyrkogården finns ett bårhus. Kyrkan är omgiven av en by bestående bl.a. av församlingsgård med daghem, f.d. skola, prästgård, f.d. ålderdomshem samt viss agrar bebyggelse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia mitt på långhusets nordsida samt torn i väster. I: Medeltidskyrkan, som till största delen är riven, är känd utifrån arkivalier från 1600-talet. Kyrkan uppfördes sannolikt under äldre medeltid, men dess ursprungliga planform är inte känd. Efter en medeltida ombyggnad, ovisst när, erhöll kyrkan ett rakslutet korparti av långhusets bredd. Ett torn har vid okänd tidpunkt, men troligen under medeltiden, tillkommit i väster. En sakristia med två rum på korpartiet nordsida, en korsarm på långhusets nordsida samt ett vapenhus framför långhusportalen i söder tillbyggdes troligen också under medeltiden. Kyrkorummet välvdes och försågs med figurativa målningar under medeltidens senare hälft. Dessa målningar var, som framgår av uppgifter från 1600-talet, daterade år 1430; en inskrift med detta årtal fanns målad vid kordörren. Riven 1782, förutom delar av långhusets sydmur samt korsarmens nordgavel, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1782 av J. Fehmer och A. Pousette, delvis med återbruk av föregångarens murar i söder och norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är typisk för det gustavianska skedet och är förhållandevis oförändrad sedan 1780-talet. Det vitputsade murarna genombryts av stora, rundbågiga muröppningar. Kyrkan har yttre sadeltak och lanterninhuv på tornet. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Kyrkan har re-staure-rats 1895-96, ca 1910, 1927-31 (Knut Nordenskiöld) och 1958-67 (Kurt von Schmalensee) samt 1986. Ett triumfkrucifix från 1200-talets senare hälft utgör sedan 1895 altarprydnad, dessförinnan fanns en målning från 1760-talet, skänkt till kyrkan 1797 och inköpt från S:t Olai kyrka i Norrköping. Predikstolen tillverkad 1707 för gamla kyrkan av bildhuggare Jonas Lind och målad 1708. Dess trappa och sockel tillfogades 1965. Orgelläktarens barriär innehåller material från två äldre läktare i gamla kyrkan med rester av målad dekor; den äldre från 1600-talets slut, den yngre från 1701. Orgeln med fasad från 1828 förnyades 1971. Bänkinredningen byggdes om och utformades som öppen 1895.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunt av musselcuppetyp från 1200-talet står i östra delen av långhuset.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.