Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 VÄTE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Väte kyrka är uppförd av kalksten under 1300-talet och tillhör de större på Gotland. Den består av ett treskeppigt långhus med smalare, rakslutet kor och sakristia på korets nordsida. Koret med sakristian uppfördes omkring 1300. Långhuset är från 1300-talets mitt och anses härstamma från den anonyme stenmästaren "Egypticus" eller hans verkstad. En igenmurad tornbåge i västmuren vittnar om ett planerat men aldrig uppfört torn. Den nuvarande takryttaren i väster, en åttkantig spira med klockvåning under skärmtak, är från 1914. I fasaderna återfinns stora delar material från en romansk s.k. ikonisk kyrka från 1100-talet: nordportalen, sakristiingångens omfattning, fönsteromfattningar samt ett stort antal reliefstenar (främst djurframställningar). Grundmurar från den äldre kyrkan påträffades vid en restaurering 1927-28. Långhusets och korets sydmurar har båda rikt utformade spetsbågiga perspektivportaler med ornerade kapitälband och vimperger. Kyrkan har två spetsbågiga fönsteröppningar i söder samt en trefönstergrupp på östra gaveln. Långhusets nio tältvalv bärs upp av fyra kraftiga kolonner med bladornerade kapitälband. En spetsbågig muröppning sammanbinder långhuset med koret, vilket täcks av ett kryssvalv. Korets kalkmålningar är främst från 1300-talet, men även från 1400-talet av "Passionsmästaren", som också utfört målningar i långhuset. Passionsfrisen på norra långhusmuren är målad av "Mästaren från 1520" (jfr Alva, Lau). Kyrkan har restaurerats 1956 (arkitekt Nils Arne Rosén) och 1965 (arkitekt Olle Karth).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. Reviderat i samband med inskrivningen 2002