Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mariestad kn, ODENSÅKER 5:3 M.FL. ODENSÅKERS KLOCKARBOL

 Anlaggning - Historik

Historik
Odensåkers klockarbol utgör resterna av en gammal by, som på 1700-talet var traktens största. Fridhem och eventuellt de två tillhörande ekonomibyggnaderna är troligen uppförda under tidigt 1700-tal, Fridhem möjligen under sent 1600-tal. Med hänsyn till byggnadernas utseende och byggnadsskick samt den ålderdomliga gårdsformen med gemensam man-och fägård torde man kunna tillskriva byggnaderna en hög ålder. I jordaboken 1708 omnämns Klockarebolet första gången, då som kronobackstuga, vilket torde avse Fridhem. Av ett visitationsprotokoll 1743 framgår att klockarbolet fortfarande endast utgörs av en stuga. Den nuvarande manbyggnaden är troligen uppförd någon gång vid 1700-talets mitt. Ladugårdarna har sannolikt också tillkommit under denna tidsperiod. Dessa byggnader finns med på storskifteskarta från 1767, Fridhem och svinhuset/vedboden är dock inte tydligt utmärkta på denna karta. Vid denna tid fanns också två ekonomibyggnader på västra sidan om vägen. Sovelboden är uppförd någon gång under 1700-talet sista decennier, den dyker upp på storskifteskarta från 1795 där också Fridhem och svinhuset/vedboden är tydligt utritad. Jordkällaren är uppförd innan laga skifte 1856-57.

Klockarbolet kom att fungera som bostad för klockaren i Odensåker fram till tiden runt sekelskiftet 1900, då klockaren i egenskap av skollärare fick sin tjänstebostad skolhuset. Från denna tid arrenderade Odensåkers församling ut Klockarbolet till en murare vid namn Karl Emil Hagström med familj. Två av Hagströrns barn bodde kvar i Klockarbolet efter föräldrarnas död, och är de två sista människor som varit bosatta där. År 1952 flyttade de från Klockarbolet, och sedan dess har bostället varit obebott.

Sedan Klockarbolet upphörde att fungera som boställe för församlingens klockare började underhållet av byggnaderna bli eftersatt. Förfallet fortgick under årens lopp, och vid 1940-talets mitt blev läget akut. Rivning av Klockarbolet hotade, men lyckades avvärjas genom enträgen kamp från en engagerad samling människor. I stället för rivning startade i slutet av 1940-talet olika renoveringsarbeten på Klockarbolets byggnader. Bland de första renoveringsarbeten som utfördes hör taktäckning av ladugårdslängan i slutet av 1940-talet. Taktäckning med vass respektive torv på Klockarbolets olika byggnader har sedan dess utförts under 1960-, 70-, 80- och 90-talen. För att sköta vården av Klockarbolet bildades på 1970-talet Odensåkers Hembygdsförening, vilken än idag ansvarar för vården av bebyggelsen. Fastigheten ägs av Odensåkers församling.

Källor:
Mikael Hedin & Ulf Larsson "Klockarbolet, byggnadsdokumentation" Skaraborgs länsmuseum och länsstyrelsen i Skaraborg 1993.

Benny Lönn "Odensåkers klockarebol, från backstuga till kulturminne" Odensåkers hembygdsförening 1984-85.
"Sevärdheter i Västergötland -Skaraborgs län" Länsstyrelsen och landstinget i Skaraborgs län 1981.