Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Strömsund kn, TÅSJÖ 1:110 TÅSJÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Riven 1881. Vid superintendenten Kiörnings visitation i Ramsele i början av augusti 1754 anhöll de nio bönderna i utbygderna Röström, Hoting, Lövvik, Öster Tåsjön och Väster Tåsjön om tillstånd och bidrag av kollekt till att bygga ett kapell. Konungen beviljade denna kollekt 1759 och kapellet började byggas 1762 vid Tåsjön under ledning av sockenpredikanten i Fjällsjö Sven O. Hellström med Fjällsjö dåvarande kyrka som förebild. 1767 stod väggarna under tak. Först 1773 kunde dock kapellet tas i bruk. Torn tillbyggdes 1799-1800. Redan 1811 började kyrkan att bli för liten och man började tala om nybyggnad. Först 1879 stod emellertid en ny kyrka färdig 2 km längre bort och den gamla då förfallna kyrkan revs 1881. Ett kors är rest på den gamla kyrkans plats. Rester av den gamla kyrkogården finns kvar.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i nordost. Kyrkorummet hade måtten ca 10,8 x 7,2 m. Sakristia med vinkällare fanns vidbyggd norr om koret. Torn av samma bredd som kyrkan med huvudingång i sydväst. Ursprungligen låg ingången på sydsidan. Denna ersattes dock redan före 1781 med ett fönster och en ny ingång upptogs på västgaveln.
Långhuset byggt i timmer och klätt med stående panel, tornet med liggande panel. Kyrkobyggnaden ursprungligen målad i gult. Tornet i rött, troligen ommålades hela kyrkan i samma färg vid tornets tillkomst. Vid kyrkans rivning hade i princip all färg försvunnit och fasaderna lyste gråa liksom troligen faltaken på kyrkan och sakristian. På tornet och lanterninen spåntak.

EXTERIÖR - Ett mycket enkelt kapell. Ursprungligen en tornlös kyrka med högt valmat sadeltak och samtida byggd klockstapel. 1799-1800 tillbyggdes ett torn, ca 33 m högt, i väster varvid det västra takfallet borttogs. 1812 slopades även det östra takfallet och byggnaden kom att täckas av ett sadeltak.

INTERIÖR - Innerväggarna kläddes med spåntade bräder 1779-80, de vitlimmades dock först 1818 då även nya inredningsdetaljer hade införskaffats. Altarprydnaden bestod av en målad skärmvägg med skenarkitektur och draperi upplyft av tre änglar samt överst en silver- och guldförgylld strålsol. I målningens mitt ett kors med svep och törnekrona och vid dess fot en sörjande Maria. Eventuellt omramade skärmen ett fönster bakom altaret. Målningen, bevarad och uppspikad på en vägg i ett tornrum i den nya kyrkan, utfördes av målaren Mårten Olofsson från Hallen 1815. Predikstolen var tillverkad i en retarderad 1600-talsstil av Olof Persson troligen under kyrkans första tillkomstår. Först 1815 försågs den med en rikare bemålning av ovan nämnde Olofsson. Predikstolen är numera uppsatt i nya kyrkan. Bänkinredningen samt läktaren, eventuellt även de byggda av Persson, tillkom sannolikt vid renoveringen 1779-80 samtidigt med en barriär till predikstolstrappan. På läktaren fanns en orgel, troligen tillkommen först 1870, vars fasad och orgelskåp finns bevarade i församlingshemmets orgel. Eventuellt ingår även delar av det äldre verket.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997