Stäng fönster Aneby kn, MARBÄCK 15:1 MARBÄCKS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Marbäcks kyrka har medeltida ursprung från åtminstone 1100-talets slut och därmed har kyrkogården samma ålder. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas. Men kyrkogården har med säkerhet haft en betydligt annorlunda utformning än idag, åtminstone fram till 1800-talets mitt eller slut. Fram till denna tid brukade kyrkogårdarna vara betydligt enklare och inte så parklika som idag, träd har troligen inte funnits och gräset kan ha betats av klockarens boskap om han hade någon. Kyrkogården erbjöd god betesmark och bland annat av den anledning höll man den inhägnad. Gravvårdar har huvudsakligen varit av trä och inte ordnade efter regelbundna linjer och kvarter som idag, utan mer efter vilket hemman man hört till. Orgelbundna, förvildade och ständigt under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i slutet av 1800- talet. En karta från 1826 visar att kyrkogården har ungefär dagens utbredning bortsett från den östra utvidgningen. Ändå finns uppgifter att man beslutat utvidga kyrkogården mot öster vid två tillfällen, kanske handlar det om beslut som inte förverkligats och uttrycker sålunda mer ett behov utifrån den trängsel som då bör har rått. Från 1930-talet finns ett flygfoto som bekräftar bilden av en kyrkogård mitt mellan dagens prydliga anläggning och den äldre ängslika kyrkogården. Någon trängsel verkar inte råda, utan de flesta av de äldre trävårdarna har istället avlägsnats – åtminstone på östra delen. Bruket av förgängliga trävårdar övergick till små stenvårdar i kronologisk ordning, som placerades utan hänsyn till gårdstillhörighet eller familj. Detta kallas att begravas i ”allmänna linjen”, vilket var små enkla ensamgravar, grävda tätt intill varandra. De kunde dock vara lika utsmyckade med häckar och växtarrangemang så som de mer påkostade ”köpegravarna”. Köpegravarna lades oftast på bra ställen där man exponerades för kyrkobesökarna, t ex nära ingången till kyrkan eller kyrkogården. Marbäck följer samma beskrivna mönster som många andra kyrkogårdar när det gäller det sena 1800-talet och 1900-talets ändringar. Likaså följer kyrkogården efterkrigstidens ofta likriktande utveckling. Parallellt med folkhemsbygget utjämnades skillnader i social rang på kyrkogården genom att allmänna linjen och köpegravsområden försvann. Alla gravvårdar fick istället mer eller mindre samma utformning med låga och breda gravstenar placerade längs med rygghäckar. I början av 1950-talet togs en ny plan fram för att göra kyrkogården mer regelbunden enligt detta mönster. Under 1980-talet utvidgades kyrkogården mot öster med bland annat en minneslund som ett typiskt tecken på vår tids nya önskemål och förutsättningar. |
