Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Aneby kn, MARBÄCK 15:1 MARBÄCKS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Marbäcks kyrka har medeltida ursprung från åtminstone 1100-talets slut och därmed har
kyrkogården samma ålder.
Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas. Men
kyrkogården har med säkerhet haft en betydligt annorlunda utformning än idag, åtminstone fram
till 1800-talets mitt eller slut. Fram till denna tid brukade kyrkogårdarna vara betydligt enklare
och inte så parklika som idag, träd har troligen inte funnits och gräset kan ha betats av
klockarens boskap om han hade någon. Kyrkogården erbjöd god betesmark och bland annat av
den anledning höll man den inhägnad. Gravvårdar har huvudsakligen varit av trä och inte
ordnade efter regelbundna linjer och kvarter som idag, utan mer efter vilket hemman man hört
till. Orgelbundna, förvildade och ständigt under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram
tills de mer stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i slutet av 1800-
talet. En karta från 1826 visar att kyrkogården har ungefär dagens utbredning bortsett från den
östra utvidgningen. Ändå finns uppgifter att man beslutat utvidga kyrkogården mot öster vid två
tillfällen, kanske handlar det om beslut som inte förverkligats och uttrycker sålunda mer ett
behov utifrån den trängsel som då bör har rått.
Från 1930-talet finns ett flygfoto som bekräftar bilden av en kyrkogård mitt mellan dagens
prydliga anläggning och den äldre ängslika kyrkogården. Någon trängsel verkar inte råda, utan
de flesta av de äldre trävårdarna har istället avlägsnats – åtminstone på östra delen. Bruket av
förgängliga trävårdar övergick till små stenvårdar i kronologisk ordning, som placerades utan
hänsyn till gårdstillhörighet eller familj. Detta kallas att begravas i ”allmänna linjen”, vilket var
små enkla ensamgravar, grävda tätt intill varandra. De kunde dock vara lika utsmyckade med
häckar och växtarrangemang så som de mer påkostade ”köpegravarna”. Köpegravarna lades
oftast på bra ställen där man exponerades för kyrkobesökarna, t ex nära ingången till kyrkan
eller kyrkogården.
Marbäck följer samma beskrivna mönster som många andra kyrkogårdar när det gäller det
sena 1800-talet och 1900-talets ändringar. Likaså följer kyrkogården efterkrigstidens ofta
likriktande utveckling. Parallellt med folkhemsbygget utjämnades skillnader i social rang på
kyrkogården genom att allmänna linjen och köpegravsområden försvann. Alla gravvårdar fick
istället mer eller mindre samma utformning med låga och breda gravstenar placerade längs med
rygghäckar. I början av 1950-talet togs en ny plan fram för att göra kyrkogården mer
regelbunden enligt detta mönster. Under 1980-talet utvidgades kyrkogården mot öster med
bland annat en minneslund som ett typiskt tecken på vår tids nya önskemål och förutsättningar.