Stäng fönster Ekerö kn, FÄRENTUNA PRÄSTGÅRD 2:1 FÄRENTUNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Färentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ovanpå koret i öster fanns ett fyrkantigt torn med rymliga övervåningar. Möjligen har de kunnat användas som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. Möjligen var det under 1300-talet, eller något tidigare som sakristian uppfördes i norr. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs dock under 1440-talet. Vid 1400-talets mitt förlängdes långhuset åt väster och strax därefter tillkom vapenhuset. Den ursprungliga absiden revs 1690 och under 1700-talets mitt uppfördes den ännu bevarade tornhuven. Kyrkans fönster fick sin nuvarande form 1883. Färentuna kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Namnet Tuna, ensamt eller i senare leden av ett ortnamn, har ibland betecknat en stor och viktig by, en kungsgård eller prästgård. Sannolikt intog Färentuna en central ställning på Mälaröarna i slutet av järnåldern och under tidig medeltid. Trakten lär ha varit en rik bygd och kanske även haft en ledande ekonomisk ställning i området. I alla fall talar tre bevarade storhögar öster om Färentuna prästgård för att Färentunabygden haft central betydelse under yngre järnåldern. Färentuna socken var ursprungligen sannolikt betydligt större än idag. Troligen har de angränsande socknarna Hilleshög och Munsö utgjort ett härad med Färentuna. Färentuna kyrka skulle i så fall vara häradets första kyrka. Socknarna Hilleshög och Munsö avsöndrades från Färentuna mot slutet av 1100-talet. Under medeltiden låg två kungsgårdar inom socknens dåvarande gränser, Husby på nuvarande södra Munsö och Kungsberga nordväst om Färentuna kyrka. Färentuna socken skulle därmed ha varit särskilt intressant, vid sidan av Adelsö, utifrån kungligt intresse. Till detta hör att kyrkan antas ha uppförts på kungligt initiativ. Färingsö församling bildades 1992 genom sammanslagning av Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshögs församlingar. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk- topografiska arkivet Byggnadsregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Boethius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Bonnier, A C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Bratt, P, Mälaröarna. Kulturhistoriska miljöer, Stockholm 1988 Curman, S, Roosval, J, Sveriges kyrkor, Färentuna härad, västra delen, vol 73, Stockholm 1954 Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001. Tuulse, A, Färentuna kyrka. Upplands kyrkor 62, Uppsala 1954 text: |
