Stäng fönster Smedjebacken kn, SÖDERBÄRKE KYRKBY 38:1 SÖDERBÄRKE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Medeltida socken. Malingsbo utbruten 1708, men åter införlivad 1970. Kyrka ligger på en åsrygg, alldeles invid det sund som sammanbinder Norra och Södra Barken. På kyrkogårdens södra del finns det Ehrenheimska gravkapellet från 1794. Den murade kyrkan består av ett treskeppigt långhus, ett smalare, tresidigt avslutat kor samt i väster ett indraget torn - i norr flankerat av utrymme för sakristia och i söder av ett gravkor. I: Kyrkan har medeltida ursprung. Grundmurarna efter en salkyrka har påträffats under den nuvarande kyrkans golv. Vid medeltidskyrkans västgavel uppfördes ett torn, sannolikt under 1400-talet, vars nedre del fortfarande kvarstår. Kyrkan hade också en sakristia i norr och ett vapenhus i söder, som möjligen också delvis kvarstår. II: I sin nuvarande skepnad framstår Söderbärke som en ovanligt välbevarad 1700-talskyrka. Kyrkans radikala ombyggnad 1729-35 bekostades till stor del av patron Jacob Tersmeden, som ägde Larsbo bruk. Det kvarstående västtornet byggdes in i den treskeppiga långhusets västparti - möjligen återanvändes också sakristians och vapenhusets yttre mursträckningar. På den norra sidan om tornkroppen avdelades en sakristia och på den södra sidan familjen Tersmedens gravkor. Kyrkans exteriör är vitputsad och täcks av ett brutet sadeltak, valmat över korets östmur. Tornet - som således ligger i liv med långhusets västfasad - höjdes vid nämnda ombyggnad och kröntes av en huv med lökformad ansvällning, tornur i samtliga väderstreck samt lanternin. Kyrkorummet är vitputsat. De samtida valven har eleganta, konsolburna ribbor. Skeppen avdelas med kraftiga, åttkantiga pelare. Kring altaruppsats och predikstol - bägge arbeten från 1700-talet - finns draperimålningar. Läktaren i väster, med utsvängt mittparti, buren av mamorerade träkolonner härör sannolikt från 1800-talets början. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
