Stäng fönster Sollefteå kn, RAMSELE PRÄSTBORD 1:10 RAMSELE GAMLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - RAMSELE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 710, år 1900: 3719, år 1995: 1982 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946). Namnet omnämnt redan1273 enligt Telhammer. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydvästra delen av landskapet. Den omfattar en del av Faxälvens övre dalgång med angränsande skogsmarker. På älvens västra sida, något söder om den nya kyrkan, ligger Ramsele gamla kyrka från medeltiden. Kyrkan har ett intressant läge på Grannäset, ett plant parti på ett högt och smalt näs, som bildas där älven smalnar och gör en kraftig krök. Älvsidorna utgörs av branta nipor. Kyrkan används nu under sommaren och vid tillfälliga förrättningar. Kyrkan ingår i riksintresseområde. Intill kyrkan ligger en äldre skola, nu vandrarhem. Den befintliga kyrkan (se II: RAMSELE NYA KYRKA) ligger i tätorten, som är en centralort i älvdalen. Intill kyrkan ligger kommunalkontoret och flera skolor. Kyrkans läge är högt i en brant sluttning öster om Faxälven, som är djupt nedskuren i landskapet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I. Liten medeltida salkyrka med träsakristia. Enligt traditionen skall kyrkan ha uppförts på Grannäset av elva bönder. Ett vapenhus har funnits, av trä enligt en teckning. Kyrkan har endast två fönster, i öster och söder. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Gavelröstena är spånklädda. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv och väggarna har kalkmålningar med motiv ur Gamla och Nya testamentet från cirka 1600. Predikstolen är från mitten av 1600-talet, och bänkinredningen från 1670-talet har två höga pyramider vid de främsta bänkarna. Korfönstret inramas av en altaruppsats utförd 1740 av Magnus Granlund från Härnösand. I väster finns två läktare över varandra, byggda 1728 och 1738. Kyrkan övergavs då nya kyrkan byggdes 1858 men återfick huvudparten av sin 1600- och 1700-talsinredning i samband med en restaurering på 1923-35 under ledning av Erik Salvén. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
