Stäng fönster Falun kn, VIKA KYRKBY 2:12 VIKA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Medeltida socken. Hosjö kapellag bildat under medeltiden (senare församling). Kyrkan ligger på det höga, smala näs som skiljer Vikasjön från Runn. På kyrkogården, väster om kyrkan står en brädklädd, rödmålad klockstapel, vars stomme möjligen härrör från medeltiden eller 1500-talet. I: Vid restaurering 1917 påträffades i det befintliga långhusets nordvästra del en rad med invid varandra lagda stenblock, vilken tolkades som grund till en träkyrka från äldre medeltid. På samma plats uppdagades kol och sotblandad jord, vilket tyder på att träkyrkan eldhärjats. Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en långsträckt sakristia och en korsarmsliknande utbyggnad i norr samt ett vapenhus i söder. II: Den befintliga stensakristian förefaller vara den äldsta bevarade byggnadskroppen; sannolikt har denna relaterat till den äldsta stenkyrkan på platsen (se Sv. K., vol. 9, 1920, s. 168-169). Av denna har delar av nordmurens grund påträffats. III: Intill den kvarstående sakristian har den nuvarande salkyrkan uppförts, troligen strax efter 1400-talets mitt. Samtidigt uppfördes ett sidokapell i norr (i kyrkans arkivalier kallat "kuren"). Vapenhuset, framför långhusets sydportal, har slutits till kärnkyrkan vid en sekundär byggnadsfas, möjligen omkring 1500. Sakristian vidgades i öster 1763. De efterreformatoriska förändringarna marginella - det är framförallt senmedeltiden som ger Vika kyrka dess prägel. Murarna i de medeltida byggnadskropparna är huvudsakligen av gråsten, murkrön och gavelrösten emellertid av tegel. Kyrkans vitputsade murar har en påfallande resning, vilket accentueras av de branta gavelröstena. Spår efter ursprungliga fönsteröppningar är ställvis synliga i murverket. Under 1700-talets andra hälft förstorades emellertid fönsteröppningarna i de medeltida byggnadskropparna. De ursprungliga perpektivportalerna i väst och söder brukas fortfarande. Interiören är helt övervälvd. Långhus och korparti har stjärnvalv, samtida med murarna. Såväl väggar som valv är täckta med figurativa kalkmålningar, troligen från 1550- eller 1560-talen. Mellan sakristian och koret finns spår av en s. k. gapskulle. Västläktaren är i sin nuvarande form från 1852. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
