Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Värnamo kn, FRYELE 2:16 FRYELE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården är anlagd under medeltid, troligen samtidigt med
den första kyrkan. Detta var troligen en träkyrka som kring 1300
skall ha ersatts av en stenkyrka, att döma av ett bevarat testamente
från 1299. Föga är känt om kyrkogårdens utseende i äldre tid, men
den bör ha haft den vanliga karaktären av äng med endast ett fåtal
spridda gravvårdar. Kyrkogården hade redan 1770 en trapetsoid
form – enligt en avmätning inför storskifte – som bestod till senaste
kyrkogårdsutvidgningen. Dock är kyrkogården vid okänt tillfälle
utvidgad åt norr. Kyrkogårdsmuren och dess putsade grindstolpar
härstammar sannolikt från tiden för nuvarande kyrkas uppförande,
1788–92. Kring förra sekelskiftet planerades kyrkogården efter
mönster från stadskyrkogårdarna med räta vinklar och grusade
gångar. Gravarna grustäcktes och inhägnades med häckar av liguster
eller måbär, alternativt stenramar. Längs kyrkogårdsmurarna och
entrégången från söder lades stora familjegravar, medan åtminstone
det inre av sydvästra kvarteret (kvarter 1) har använts som
allmän linje. Under tidigt 1900-tal planterades en trädkrans runt
kyrkogården, bestående av lind, lönn och kastanj. Någon gång före
1949 infördes maxhöjd om 85 cm på gravvårdar. 1977 utvidgades
kyrkogården mot öster så att planen blev rätvinklig. För projekteringen
stod arkitekt Georg Andersson på K-Konsult, Huskvarna.
Vid utvidgningen övertäcktes kyrkogårdens gamla östra stenmur. En
befi ntlig redskapsbod revs och ersattes med en ny. Under 1900-talets
senare del har nästa alla grusbäddar och gravinhägnader avlägsnats
till förmån för sammanhängande gräsytor, många äldre gravvårdar
har därtill tagits bort och gått till stenkross. Grusets försvinnande
från landsbygdskyrkogårdarna är ett genomgående drag inte bara
i Växjö stift och hänger samman med en förändrad syn på kyrkogårdsskötsel.