Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 4 KV S:TA MARIA 4

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit sin nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora byggnads- och planläggningsexpansionen som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes till övervägande delen skiftesverkshus, ofta placerade i liv med gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena och numera är det indelat i trettiofyra fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av S:ta Maria domkyrka och den omgivande kyrkogårdens öppna plats. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarstår endast den välbevarade stenbyggnaden på fastigheten S:ta Maria 37, Johan Målares hus, alldeles söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talen, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. Kvarteret präglas i övrigt av den småskaliga trähusbebyggelsen från 1700-talet som till stor del bevarats, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talen medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria bevarat sin ålderdomliga karaktär och struktur.

S:TA MARIA 4 - Fastigheten är belägen längst norrut i kvarteret S:ta Maria där Norra Kyrkogatan och Nygatan möts vid Norderport. I den nordvästra delen finns ett bostadshus uppfört under 1700-talet. Byggnaden är ett reveterat skiftesverkshus under plåttäckt sadeltak som sannolikt uppfördes vid 1700-talets mitt. Det är troligen samma trähus med brädtak som finns noterat i 1785 års husklassifikation. Byggnadens volym förändrades under 1800-talet då den byggdes till åt sydost samt reveterades. Även under 1900-talet har vissa ombyggnader förändrat husets ursprungliga karaktär.
Längs den sydvästra tomtgränsen ligger en förrådsbyggnad som fått nuvarande utseende kring mitten av 1900-talet.
Gårdsytan mellan husen är gatstensbelagd och avgränsas från gatan av ett träplank. Fastighetens trädgård utgörs av S:ta Maria 3 som har samma ägare som S:ta Maria 4. Dessa två tomter har ursprungligen hört samman, men var redan vid mitten av 1800-talet delade i två tomter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0

Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512