Stäng fönster Södertälje kn, VÅRDINGE KYRKA 1:1 VÅRDINGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - VÅRDINGE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 990, år 1900: 1801, år 1995: 1608 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i den östra delen av sörmländska sjöplatån på en höjd ovanför Sillens östra strand. Kyrkan ingår i riksintresseområde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med latinsk korsplan och rakslutet korparti, sakristia i öster och torn i väster. Under romansk tid byggdes en kyrka med rektangulär plan, smalare rakslutet kor och torn i väster. Under 1300-talet fick koret samma bredd som långhuset och kyrkan alltså salkyrkoform. Den gamla östgaveln kom dock att ingå i den nya gaveln, ett romanskt fönster finns bevarat i korets östvägg. Förmodligen tillkom en sakristia i norr vid samma tid. Vid mitten av 1400-talet erhöll tornet ännu en våning, i tegel med blinderingar, troligen uppfördes nu också ett vapenhus i söder. Den nuvarande sakristian i öster har av allt att döma ersatt den äldre sakristian under 1500-talets senare del. År 1638 tillbyggdes vid korets södra sida ett gravkor för släkten Rosenstierna på Visbohammar. På 1820-talet byggdes efter ritningar av Henrik Måsbeck korsarmar i norr och söder, i den senare ingick Rosenstiernska gravkoret. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Korskyrkan har putsade fasader och täcks av sadeltak. Efter att tornspiran 1737 blåst ner byggde Lars Ersson i Himlinge den nuvarande klockformade huven, krönt av lanternin och kort spira. I samband med 1820-talets förändringar byggdes tornets nedre delar in så att det synbarligen kom att rida på långhusets västligaste del och i den västra gaveln sattes en nyklassicistisk kolonnomgiven portal in. På 1830-talet tillkom en lång, låg stödmur på tornets södra sida. Ingång i väster, dörrar även i korsarmarnas västväggar. Kyrkorummet täcktes mot mitten av 1400-talet av tre tegelvalv som smyckades med målningar. Den medeltida kalkmålningarna putsades över 1746. De två östligaste tegelvalven revs under 1820-talet och gipsade trätunnvalv sattes in där och i korsarmarna. Man uppförde också en altarpredikstol i kyrkan. Vid en restaurering 1894 under ledning av Fredrik Lilljekvist kom nygotiska tegelvalv som bärs av kolonner med kalkstenskapitäl att ersätta tunnvalven. Den medeltida målningarna i det västligaste valvet och några fragment på korets östra vägg, togs fram vid en restaurering 1956. 1994-95 genomfördes en restaurering efter förslag av Uno Söderberg som bland annat medförde att kyrkans bänkuppställning ändrades och att det uppfördes ett nytt fristående altarbord. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
