Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falkenberg kn, ULLARED 3:93 ULLAREDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 ULLARED
BEFOLKNINGSTAL
1805: 526
1900: 662
1995: 1127

FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger strax invid Högvadsån något söder om den huvudsakliga bebyggelsen i Ullared. Direkt väster om kyrkan återfinns församlingshemmet. Landskapet i socknen präglas av skogsbygden med endast begränsade arealer öppen odlingsmark i anslutning till Högvadsån.

RASERAD KYRKA / RUIN
I: Murad gråstenskyrka med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare, troligen rakslutet kor (kyrkans måttförhållanden kända genom besiktningsprotokoll inför ombyggnad 1824). I söder fanns ett vapenhus av okänd ålder. Byggnaden revs 1828, varvid ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1829 efter ritningar av Samuel Enander med ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti samt västtorn. En sakristia i öster tillbyggdes vid en restaurering 1926 efter förslag av arkitekt Erik Friberger.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkans exteriör är typisk för byggnadstidens detaljfattiga klassicism. Den är utvändigt vitputsad, och har rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och sakristia har sadeltak och västtornet kröns av en flack huv och lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkans klassicistiska interiör är relativt välbevarad. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä. Valv och läktarbarriär försågs 1843 med målningar utförda av målargesällen Theodor Mohme. Altaruppsats och predikstol är nyklassicistiska arbeten av Johannes Andersson i Mjöbäck från 1841 och 1843 (i altaruppsatsen ingår delar från en äldre altaruppsats, tillsågad för att passa bågformen).

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
I kyrkan finns cuppan till en romansk dopfunt.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.