Stäng fönster Finspång kn, REGNA 4:1 M.FL. REGNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården i Regna vuxit fram kring den medeltida kyrkan. Ingenting är emellertid känt om begravningsskick eller kyrkogård under denna äldsta tid. Det äldsta kända gravmonumentet är ett minnesmärke i form av ett epitafium över kyrkoherden Esberni (Esbjörn), död 1594 vilket förvaras i sakristian. Enligt en artikel i Östgöta Dagblad från 1934 (18/12) ska man vid grundgrävningen för den nuvarande kyrkan (1913) påträffat ett rättuppstående skelett?, ett stort antal skelettdelar samt mynt från 1600- och 1700-talen. Skildringen är inte särskilt utförlig och fler uppgifter än dessa går inte att få fram. En del uppgifter rörande kyrkogårdens utveckling kan tas fram ur kyrkans räkenskaper och har använts av Gunnar Lindqvist i hans kyrkobeskrivning (Lindqvist 2001 s 3). 1668 omtalas den gamla klockstapeln som då försågs med ny botten och ny brädbeklädning. Denna stapel revs 1798, då klockorna överfördes till tornet. 1675 kalkades och reparerades stigluckan enligt kyrkans räkenskaper. Det är oklart var denna suttit men den södra ingången mot sydportalen alternativt västra ingången verkar mest sannolikt. Före 1785 ska det vid ringmuren ha funnits en kyrkbod. Fragment av en kalkstensvård I samband med inventeringstillfället i september 2005 upptäcktes två fragment av gravstenar från 15-1700-talet liggande i kyrkmuren alldeles intill västra ingången av kyrkogårdsvaktmästare Christer Rosenqvist. Det största av fragmenten är fullt läsbart. ”PHIL…..DÖDEN RI…..IOB… ..E…..FÖDDE………OCH…..” På ramen står en mening på latin. Fragmenten bör ha tillhört gravstenar som legat i den gamla kyrkans golv och som vid utrensningen av brandrester 1913 kommit att hamna här. Fragmenten visar att Regna gamla kyrka liksom många andra haft begravningar under kyrkgolvet täckta med stora hällar under 1600-talet. På kyrkogården finns ett relativt stort antal vårdar från 1800-talet. Den äldsta av dessa i likhet med ett par till dock flyttade. Från tidigt 1800-tal finns 6 vårdar och från den senare delen av seklet finns 9. De äldsta vårdarna är till övervägande delen placerade i kvarteren 1 och 2 med undantag för det Gyllenkrokska gravmonumentet och en barngrav i kvarter 4. Förra sekelskiftet och det tidiga 1900-talets gravvårdar representeras framför allt av de höga smala vårdar som står i kvarter 1 och 2 längs med kyrkogårdens utkant och de bevarade linjevårdarna i kvarter 7 och ett antal mer ordinära vårdar i kvarter 6. 1914 utvidgades kyrkogården för första gången mot öster och kvarter 7 tillkom. I samma sammanhang uppsattes en ny grind, den sydöstra, som är en kopia av orginalgrindarna från 1793. I det nya kvarteret anlades bland annat allmänna linjen, av vilken relativt omfattande lämningar i form av små liggande gravvårdar i granit och vitmålade träkors finns kvar. Under 1940- och 1950-talen tillkom det omfattande grusgravsområdet norr om kyrkan. Från denna tid finns också en hel del gravstenar i kvarter 6 och 7. 1970 tillkom kvarter 8 genom ytterligare en utvidgning mot öster. 1971 renoverades kyrkan och gravkällaren. Samtidigt anslogs pengar för plantering av gräsmatta. Detta betyder sannolikt att gångarna i kvarter 6, 7 och 8 lades igen vid detta tillfälle. Den nya kyrkogården norr om den gamla invigdes av biskop Martin Lönnebo den 1.6.1982. Det påpekas i Folkbladet/Östgöten att denna nya kyrkogård innehåller plats för 350 kistgravar vilket beräknas täcka behovet i 30-40 år framåt. Minneslunden tillkom efter tillstånd från länsstyrelsen 1991. |
