Stäng fönster Mjölby kn, PRIORN 8 MJÖLBY GAMLA KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Mjölby, eller Mölloby kvarnverk, omnämns redan på 1200-talet och Mjölby förkommer även som självständig socken vid samma tid. Sörby socken, som även var en medeltida sockenbildning, var fram till 1791 annexförsamling till Mjölby. Församlingen var liten och sammanslogs med Mjölby socken. Sörbys kyrka, som var belägen vid byn Sörby sydväst om Mjölby, raserades 1791 och därefter användes Mjölby kyrka gemensamt. Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som ägts av släkten Ehrenkrona sedan mitten av 1700-talet. I kyrkligt avseende har socknen varit ett patronelt pastorat, som lydde under ägaren till Hulterstad. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Patronatsrätten upphörde 1921. Socknens huvudnäring har varit jordbruk vid sidan om kvarnverksamheten som varit koncentrerad till Mjölby. Dagens Mjölby har växt fram ur den kvarnby som redan under medeltiden fanns vid fallen i Svartån. Invid vattendragen uppfördes ett stort antal kvarnar som tidigt tog emot spannmål från den omkringliggande landsbygden. Närheten till de stora skogarna i söder har även givit upphov till en livaktig trävaruindustri. Läget i den östgötska slättbygdens utkant och invid de viktiga kommunikationsvägarna har gett platsen dess roll som en viktig knutpunkt. Med järnvägarnas tillkomst 1873, linjerna Östra stambanan och sträckningen Mjölby- Hallsberg, inleddes ortens utveckling till en modern industriort. År 1900 fick Mjölby status som municipalsamhälle och 1920 stadsrättigheter. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Mjölby kyrka anlades under tidig medeltid och den äldsta kyrkogården bör ha vuxit fram kring denna kyrka. Inga uppgifter om medeltida gravskick finns dock bevarade i Mjölby. De äldsta bevarade gravvårdarna på kyrkogården är två kalkstensvårdar uppställda väster om kyrkan. Den äldsta rest över Olof Person i Hulterstad ca 1615 och den andra över Karin Olufsdoter, Olof Hanson klockgjutares hustru 1645. 1771 ödelades hela kyrkan och kyrkogården av brand vilket ledde till att kyrkan till största delen ombyggdes och sannolikt också till en nyetablering av kyrkogården. Kyrkogården innehåller inte mindre än 32 gravvårdar från 1800-talet. 5 av dessa är från tidigt 1800-tal. Den äldsta så tidig som 1803. Till dessa kommer ett fåtal från 1900-talet. Enligt kyrkomursinventeringen hade kyrkogården i början av 1800-talet en mur av runda och kluvna stenar vilka ersattes i etapper med huggna kvader under 1800-talet, med början i väster. På häradskartan från 1870-talet är kyrkogården markerad med en rundad utdragen form och en trädkrans är markerad. På kartan förefaller den vara betydligt större i väster än i öster, alltså det motsatta förhållandet mot idag. Den sträcker sig nästan ända fram till ån. Någon gång under 1800-talet har alltså stora delar av kyrkogården flyttats österut, kanske i samband med de ovan beskrivna förändringarna av kyrkogårdsmuren. 1941 genomfördes en omläggning av kyrkogården och ett iordningställande till park. Bland annat fylldes den ut kraftigt med 200 lass (avses hästkärror eller lastbilslass?) fyllningsjord. Fyllmassorna hade blivit över vid arbeten med terrassen nedanför stadshuset. Nya planteringar iordningställdes och en oxelhäck planterades i omgärdningen samt alla lindar i trädkransen. På sluttningen mot Kungsvägen planterades bergtall och cypress och på motsatta sidan ornäsbjörk, tuja, spirea och blågran. Tydligen förekom problem med skadegörelse under den första tiden och rubriken i Östgöta-Tidningen (7/8 1941) lyder. ”Vacker park ordnas invid Mjölby kyrka. Slynglar hindra arbetet genom att skada nyplanterade träd” 1989 togs tre mycket gamla lindar kring det Ehrenkronska gravområdet bort eftersom de var ruttna. Dessa var troligen planterade då kyrkogården nyanlades i samband med kyrkbygget. Samtidigt togs också en del äldre träd, bland annat några granar på norra sidan bort och en översyn av växtligheten gjordes. 1995 renoverades minnestavlan på det Ehrenkronska gravkoret. |
