Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sollefteå kn, KYRKMON 7:1 RAMSELE NYA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ramsele församling har två kyrkor, en medeltida belägen nere vid Faxälven och en från 1800-talets mitt högre upp i samhället. En ny och större kyrka planerades redan på 1830-talet och ritningar till en oktogonal reveterad träkyrka med likformigt förlängda korsarmar upprättades 1835 av Johan Adolf Hawerman. Denna kyrka kom dock inte att byggas. Nya ritningar till en långhuskyrka med drygt 1200 sittplatser utfördes 1854 av brodern Ludwig Hawerman. Byggmästare blev fd korpralen J A Lagerstrand, som också upprättat en ritning, som han i flera detaljer följde; bl a betr lanterninens utformning. Kyrkan byggdes 1855-57 och invigdes 1858.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt treskeppigt långhus, orienterat med kor och smalare halvrund sakristia bakom korväggen i söder, torn i norr. Huvudingång genom tornet och mitt på långsidorna. Senare upptagen ingång till sakristian.
Byggd i gråsten med slätputsade fasader avfärgade i gulvitt, sockel gråputsad. Takbeläggning svartmålad plåt, på tornet kopparplåt.
EXTERIÖR - Tornportalen flankeras av halvkolonner, fönstret över portalen av pilastrar. Vardera sidoportalen är omgiven av ett bågfält, rusticerat i gråvit puts. En fronton med lunettfönster över porten skjuter upp ovan takfoten. Tornet har en karnissvängd huv med urtavlor samt en kraftig fyrkantig lanternin med fönster och huv med förgyllt klot och spira. Hawermans ritning visar en hög och smäcker, åttkantig lanternin.

INTERIÖR - Treskeppigt långhus med trätunnvalv över mittskeppet, plana tak över sidoskeppen. Väggarna vitputsade. Taket bärs av släta ljusgrå kolonner med enkla ringkapitäl och ställda på höga plintar. Koret avskilt från sakristian av en skärmvägg till halva kolonnhöjden, upptill avslutad med en balustrad till läktaren över sakristian. Den halvrunda utbyggnaden för sakristia och läktare har sex fönster i kupolens tambur, samt tre stora fönster som belyser både läktare och sakristia. I bågen mellan mittskepp och korläktare hänger en stor förgylld strålsol. Skärmväggen är indelad i tre rundbågiga fält, prydda av målningar med exotiska landskap. Mittfältet bildar en nisch, som utgör fond för det skulpterade korset med svepduk och törnkrans som står på altaret. Runt de två dörrarna i korväggen, varav den ena är en skendörr, är målat draperimålnigar samt två illusoriskt återgivna urnor. Målningen utfördes 1857 av Göran Sundin från Jämtland och avslutades av hans lärling Anders Norberg. Två stora lyrformade nummertavlor på kolonnstöd vid främre bänkarna.
Predikstolen var ursprungligen placerad ovanför altaret. Den ersattes av en ny 1892, ritad av Gustaf Hermansson, och placerades vid den främre östra kolonnen. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter. Orgelfasad ritad 1881 av Albert Törnquist. Omfattande läktarunderbyggnad med lillkyrka 1992, varvid läktaren byggdes ut. Välbevarat vapenhus med dubbla trappor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997