Stäng fönster Mjölby kn, BJÄLBO 31:1 BJÄLBO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Den ursprungliga kyrkogården i Bjälbo var belägen norr om den nuvarande, i området mellan lärarbostaden och den nuvarande kyrkogården. Den äldsta kyrkan påträffades , som konstaterats ovan, 1982 vid en arkeologisk undersökning intill det i norr stående garaget. I detta område påträffades 1952 men även tidigare flera medeltida gravar i kalkstenskistor. Denna äldsta kyrkogård kom, trots att kyrkan nybyggts längre söderut i slutet av 1100- talet att kvarstå i bruk. Den var ända till 1786 en del av den nuvarande kyrkogården och var fram till 1800-talets början omgiven av en bogårdsmur. Den gamla kyrkogården är registrerad som fast fornlämning (Bjälbo sn nr 17) och dess gränser sammanfaller med nuvarande fastighetsgränser (skrivelse från Jan Eriksson, Östergötlands länsmuseum 1986.07.08 diarienummer 195/86). Troligen har den nuvarande kyrkogården tillkommit i samband med att den nya kyrkan byggts. De två kyrkogårdarna bör då ha varit anslutna till varandra. Från 16- och 1700-talets kyrkogård finns tre kalkstensvårdar bevarade, vilka ställts som museivårdar i den nordvästra hörnet av den nuvarande kyrkogården. Också det nuvarande koret finns ett antal 1600-talsvårdar i behåll. En av dem är lagd över Elisabeth von Stösloffs och en till henne nära anförvants gravar. Hon skänkte 1676 en av de ännu brukade ljuskronorna till kyrkan. Widegren skriver om kyrkogården 1817 att den tidigare varit en av de största i länet 303 x 105 alnar), men att man 1786 avhägnat den norra delen, alltså gamla kyrkogården, och lagt den till äng under brukningrätt av komministrarna i Skänninge. På flygbilden från 1935 nedan syns den dock fortfarande ha utpräglad kyrkogårdskaraktär med bevarad trädkrans. Ytterligare en äldre museivård har bevarats och står bakom koret. Den restes 1849 över riksdagsmannen Lars Jönsson i Sjuntorp. Den nuvarande planen över kyrkogården visar ännu starka spår av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets ståndssamhälle. Gravplatserna längs kyrkogårdsmuren och i utkanterna av de inre kvarteren är mycket stora och har alla säkert rymt köpegravar med grusläggning, järnkedjor med mera, vilka skymtar på flygfotot från 1935 ovan. Gravplatserna i de inre kvarteren är betydligt mindre och i det sydöstra inre området inte ens numrerade. I denna del syns på fotona från 1935 och 1928 ovan bara en enkel gräsmatta. Möjligen var området inte i bruk för begravningar, möjligen rymde det en allmän linje med låga eller liggande gravstenar. Mycket lite av denna ståndsindelade kyrkogård återstår idag. De flesta av de stora grusbelagda gravarna är borttagna liksom flertalet äldre gravstenar. Detta verkar ha skett ca 1950–60, att döma av de stenar som står på plats idag, samtidigt som liknande arbeten utfördes på begravningsplatsen i Skänninge. |
