Stäng fönster Säffle kn, ÖLSERUDS KYRKA 3:1 ÖLSERUDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ÖLSERUD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 467, 1900: 669, 1995: 211 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - De äldsta partierna i den nuvarande träkyrkan i Ölserud, belägen på Kyrkåsen mellan två dalsänkor på Värmlandsnäs, härrör från 1600-talets andra hälft. Den medeltida kyrkplatsen låg i Byn, c:a 2 km längre österut. Sannolikt uppfördes där en stenkyrka redan under tidig medeltid, vilken förmodligen efterträddes av en träkyrka under senare tid. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Belägen på annan plats (ÖLSERUDS KYRKPLATS). Medeltida stenkyrka, av i övrigt okänd utformning. Enligt uppgifter från 1600-talets första hälft stod denna då i ruin, strax intill en yngre träkyrka. II: Träkyrka av okänt utseende, möjligtvis från 1600-talets början. Den brann troligtvis ned vid 1600-talets mitt. Ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande träkyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare rakt avslutat kor, sakristia i öster, samt torn i väster. Kyrkan uppfördes 1663-68, på bekostnad av amiral Clas Uggla bosatt på närbelägna herrgården Averstad, och kvarstår ännu till stora delar i öster. År 1769 uppfördes ett lika brett vapenhus vid långhusets västgavel. 1881 inlemmades vapenhuset till en del av långhuset, västtorn tillbyggdes samt sakristia avdelades bakom altaret med en skärmvägg. Denna ersattes med en sluten vägg från golv till tak i samband med restaureringen 1953-54 efter förslag av arkitekterna Erik Fant och A. Dalborg. EXTERIÖR OCH INTERIÖR Kyrkans exteriör präglas framförallt av 1880-talets förändringar. Timmerväggarna kläddes då med liggande panel. Det samtida västtornet utformades på ett för byggnadstiden karakteristiskt sätt, med hörnlisener, kransgesims samt plåtslagen huv, lanternin och spira. Kyrkans valmade sadeltak är täckt av skiffer. Ingången är förlagd i väster via tornets bottenvåning. Vittgående förändringar företogs 1880-81 även i kyrkans interiör; ett plant innertak ersattes då av ett tredingstak, i långhuset stött med pelare. Även restaureringen 1953-54 har haft stor betydelse för kyrkorummets nuvarande karaktär. Istället för 1881-års pärlspontpanel, uppsattes en slät panel som väggbeklädnad. Ny altartavla av Olle Hjortzberg förvärvades och bänkinredningen byggdes om. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
