Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mellerud kn, BOLSTADS PRÄSTGÅRD 1:17 M.FL. BOLSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: BOLSTAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1297, år 1900: 1670, år 1995: 493

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen vid Vänern på Dalboslätten en dryg mil söder om Mellerud, med kyrkan i en svag sluttning ovanför Lillån. Intill kyrkan ligger fastigheten Prästgården och strax söder om kyrkan gården Bolstad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan bestående av långhus med tresidigt avslutat korparti, dominerande korsarmar i norr och söder, sakristia i öster samt torn i väster. Från den äldsta byggnadsperioden återstår långhusets västra del samt det samtida västtornet. Tornets klockvåning har dubbelvälvda ljudöppningar ursprungligen delade av mittkolonnetter, vilket jämte gråstensmurverkets regelbundna skiftgångar indikerar en datering till 1100-tal eller tidigt 1200-tal. En dendrokronologisk undersökning av ekvirke i tornet har fastställt timrets fällningsår i intervallet 1146-47. Kyrkans ursprungliga korgestaltning är okänd. Den nuvarande planformen tillkom efter en om- och tillbyggnad i två efterreformatoriska etapper. Mellan åren 1669 och 1675 raserades medeltidskyrkan i öster och det nuvarande tresidiga korpartiet tillkom. Under perioden 1756-61 tillfogades de två korsarmarna - troligen tillkom då också sakristian.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Bolstad är den enda kyrkan i Dalsland med bevarat västtorn av romansk karaktär. Kyrkan är putsad såväl ut- som invändigt, endast tornets inre blottar det tidigmedeltida murverket av vald gråsten. Kyrkan i övrigt präglas av de efterreformatoriska förändringarna. Murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, i sin nuvarande form från 1894. Långhus och korsarmar har brutna, avvalmade sadeltak; tornkroppen kröns av en högrest spira. Ingångar på korsarmsgavlarna. En i senare tid uppbruten och sedermera igenmurad portal finns på tornets sydsida. Kyrkorummets innertak består av två korsade trätunnvalv. I långhusets västra del finns en läktare, uppburen av träkolonner i fyra rader. Kyrkans inredning härrör huvudsakligen från 1700- och 1800-talen, däribland finns en altaruppsats från 1675 och en predikstol utförd av Erik Grund 1775. Den nuvarande bänkinredningen tillkom vid en restaurering 1934 och ersatte då närmast en öppen bänkinredning från 1894. Nyklassicistisk orgelfasad efter ritning från 1854.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras två s.k. liljestenar, dvs. gravhällar av västgötsk typ från äldre medeltid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.