Stäng fönster Mjölby kn, BJÄLBO 31:1 BJÄLBO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - BJÄLBO BEFOLKNINGSTAL - 1805: 611, 1900: 768, 1995: 252 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Folkungaättens stamgods. Kyrkan ligger vid ett vägkors ca 10 km nordväst om Mjölby på en i terrängen tydligt markerad större moränformation. Från platsen har man en magnifik utblick över Vadstenaslättens centrala delar. Miljön runt kyrkan består av ett parklandskap tillhörande några större gårdar samt några skolbyggnader. Den är klassad som riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta kyrkan har varit av trä. Kyrkan har haft en syllkonstruktion (utan jordgrävda stolpar) samt golv av kalkbruk. Långhuset har varit 6 meter långt och cirka 5,5 meter brett och koret cirka 3 x 3 meter. Framför triumfbågen fanns en grav som var täckt av en runristad häll av Eskilstunatyp. Brunnen, och därefter ersatt med en ny kyrka på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rundat korparti (altarväggen dock rak), sakristia i norr och västtorn. I väster återstår betydande delar av en kyrka från äldre medeltid, ursprungligen med absidkor i öster. Det kraftiga västtornet tillkom något senare. I synnerhet det tornet utmärks av en rik rumsindelning i flera våningar och kan ha haft försvarsfunktion, vilket också den i övrigt robusta karaktären tycks peka mot. Medeltidskyrkan hade också vapenhus och sakristia av sten. Delar av sakristian ingår möjligen i den nuvarande. Korpartiets nuvarande utformning härrör från 1786-88, då kyrkan byggdes om av Casper Seurling, stiftsbyggmästaren. Då revs också de troligen medeltida valven. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och sakristian har enkla sadeltak, medan koret har valmat sadeltak. Tornet har en tälthuv. Yttertaken är spåntäckta. Tornet har små parställda ljudöppningar. Långhusväggen bryts upp av stora rundbågade fönsteröppningar. Ingång till kyrkorummet sker från väster, samt mitt på sydsidan där den nedre delen av mittfönstret fått ge plats åt dörren. Korets två rundbågefönster är igensatta på insidan. Långhus och kor täcks invändigt av ett plant trätak med antydan till spegelvalv, vilande på en kraftig profilerad taklist. Väggarna är vitputsade. Korets golv är något upphöjt och täckt med sten, äldre gravhällar. Dopfunten, från 1658, och läktaren, gjord av S G Stoltz 1760, härrör från tiden före ombyggnaden. Altartavlan, målad av Per Hörberg 1810, har en förgylld inramning i klassicerande stil krönt av en strålsol. Den åttkantiga predikstolen har oklar datering. Orgelfasaden är från 1882. Bänkkvarteren är slutna. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
