Stäng fönster Göteborg kn, GULLBERGSVASS 703:18 MOSAISKA BEGRAVNINGSPLATSEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| De internationella inslagen har varit många och betydelsefulla för grundläggandet av Göteborgs stad och dess utveckling. Göteborgs judiska församling bildades ca 1780 i anslutning till det toleransedikt som Gustav III utfärdade 1781. Medlemmarna i församlingen bestod till stor del av viktiga nyckelper- soner för stadens kulturella liv. Ett s.k. judereglemente från 1782 medförde begränsningar i judarnas rätt till vistelseort. I reglementet förskrevs att judarna skulle bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping. I dessa städer skulle inrättas begravningsplatser. Mosaiska begravningsplatsen i Göteborg inrät- tades 1792. Tomten som utvaldes låg utanför stadens gränser. Tomten var tidigare ämnad som krigskyrkogård men uppläts åt församlingen som arrende. Den judiska församlingens storlek ökade snabbt i Göteborg kring sekelskiftet 1800 och begravningsplatsen utvidgades 1817 och ett ”benhus” uppfördes. År 1855 exproprierades en oanvänd del av begravningsplatsen då stambanan drogs fram. På 1980-talet kom anläggandet av spårvägens nya dubbelspår till Angered att innebära att 17 gravar flyttades till ett nytt område åt nordost. Flera gravvårdar har i dag svåra skador och det finns ett om- fattande vårdbehov. Begravningsplatsen är indelad i fem kvarter, A-D. Kvarter D är det äldsta kvarteret med stentavlor från 1790-talet bevarade. År 1864 uppfördes kapellet i morisk stil med kupoltak på begravningsplatsen. För uppdraget anlitades byggmästarna Philip Jacob Rapp för den arkitektoniska gestaltningen och C E Hansson för uppförandet av byggnaden. En vaktmästarbostad uppfördes också. Det är oklart vem som gestaltat ka-pellets interiör och fönstrens glasmosaik. År 2013 upprättade Antiquum AB på uppdrag av Judiska församlingen i Göteborg ett bevarandeprogram med vårdplan för Gamla Mosaiska begravningsplatsen. Konserveringsarbeten har gjorts på vissa gravvårdar och tillhörande staket. |
